RiR 2022:17 Skolpengen – effektivitet och konsekvenser bedömer att skolpengsregelverket i vissa avseenden motverkar likvärdighet. Centralt är att lika villkor i ersättning inte innebär lika ekonomiska förutsättningar när kommunala huvudmän har ett hemkommuns-/utbudsansvar som enskilda huvudmän inte har.

Riksrevisionen beskriver också en systemeffekt där en kommunal skola kan förlora elevbaserad finansiering snabbare än fasta kostnader kan anpassas. Kostnaden per kvarvarande elev kan då öka och i förlängningen påverka bidraget till enskilda huvudmän.

Källa:

• https://www.riksrevisionen.se/granskningar/granskningsrapporter/2022/skolpengen---effektivitet-och-konsekvenser.html

Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan föreslår bland annat:

• vägledande norm för kommunal resursfördelning;
• avdrag från ersättning till enskilda huvudmän med hänsyn till kommunernas utbudsansvar;
• möjlighet att vid synnerliga skäl frångå lika-villkorsprincipen vid tillskott under budgetåret;
• villkorade belopp som kan återkrävas om villkor inte uppfylls.

Utredningen beräknar merkostnaden för utbudsansvaret till sex procent av grundbeloppet. Procentsatsen är omstridd och bör inte behandlas som ett empiriskt facit.

Källor:

• https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/06/sou-202572/
• https://data.riksdagen.se/dokument/HDB372.html

Konkurrensverket har inga invändningar mot principen om ett schablonmässigt utbudsansvarsavdrag och betonar att skillnader i uppdrag och ansvar bör synas i ersättningen. Verket tar inte ställning till exakt storlek.

Svenskt Näringsliv avstyrker sexprocentsnivån och hänvisar till alternativa lägre skattningar. Detta är relevant motbevis och motiverar att partiet kanoniserar ansvarsjustering, inte en viss procentsats.

Källor:

• https://www.konkurrensverket.se/om-oss/vara-remissvar/betankandet-verktyg-for-en-mer-likvardig-resursfordelning-till-skolan/
• https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/remiss-av-betankandet-verktyg-for-en-mer-likvardig-resursfordelni_1244325.html

IFAU:s studie av friskoleexpansionen i grundskolan (2012) fann positiva genomsnittliga effekter på utbildningsresultat och senare utbildningsprestationer i kommuner med större expansion, utan högre skolkostnader i studiens period. Detta är relevant stöd för att valfrihet/konkurrens kan skapa produktivitetsvinster och att pluralism inte bör avvisas reflexmässigt.

Samtidigt har IFAU påpekat den ekonomiska risken att vinstdrivande privata producenter har starka kostnadsminskningsincitament som kan gå ut över svårmätt kvalitet; äldre svensk evidens har bland annat visat lägre lärartäthet i vinstdrivande fristående skolor.

Nyare IFAU-resultat för gymnasiet (2025) visar dessutom att expansion av fristående alternativ kan påverka programval och långsiktiga utfall på komplexa sätt; reformen är inte entydigt bra eller dålig i alla dimensioner.

Källor:

• https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2012/Har-den-vaxande-friskolesektorn-varit-bra-for-elevernas-utbildningsresultat-pa-kort-och-lang-sikt-/
• https://www.ifau.se/Om-IFAU/Remissvar/Friskolorna-i-samhallet/
• https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2025/fristaende-gymnasieskolor-hur-paverkas-elevers-studievagar-och-arbetsmarknadsutfall/

Riksdagen beslutade 13 augusti 2026 om skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat införs värdeöverföringsförbud i vissa situationer, skärpta krav på långsiktighet/ekonomi, vissa återbetalningsskyldigheter, sanktionsavgifter och starkare tillsyn. Lagändringarna börjar huvudsakligen gälla 1 juli 2027. Beslutet är inte ett generellt vinstförbud.

Källa:

• https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/beslut/beslut-skarpta-villkor-for-friskolesektorn_hdc320260813ubu30/

Underlaget stödjer en mellanposition som inte är kompromiss för kompromissens skull:

• behåll pluralism och möjlighet till fristående huvudmän;
• ersätt efter faktiskt ansvar, inte organisationsform;
• behovsvikta elevresurs;
• gör utbudsansvar separat och transparent;
• villkora riktade belopp;
• tillåt legitimt effektiviseringsöverskott men stäng rent från överkompensation, underleverans och närståendetransaktioner;
• låt både kommunala och fristående huvudmän bära granskningsbar ineffektivitet själva.