Är ni för vinstdrivande friskolor — ja eller nej?

10 sekunder

Ja till friskolor och valfrihet. Men vinst ska komma av att göra jobbet bättre, inte av att få betalt för ansvar man inte bär eller genom att underfinansiera elevernas utbildning. Skolpengen ska följa både eleven och det verkliga ansvaret.

Hostile follow-up

Så ni tänker fortfarande låta aktieägare tjäna pengar på skattefinansierad skola?

Svar:

Ja, ett verkligt överskott efter att skolan har levererat sitt uppdrag kan i princip delas ut. Men offentliga pengar ska först finansiera undervisning, stöd, lagstadgad kvalitet och kontinuitet. Vi accepterar inte att staten bygger in en vinstmarginal genom överkompensation eller att utdelning går före elevernas rättigheter.

1. Problemet är inte valfriheten utan systemdesignen

Partiet behåller principen att olika huvudmän kan driva offentligt finansierad skola. Valfrihet, pedagogiska profiler, idéburna aktörer, kooperativ och även seriösa företag kan skapa sökande, innovation och press på etablerade arbetssätt.

Samtidigt är skolan inte en vanlig marknad:

• barnet bär en stor del av kostnaden om kvaliteten är dålig;
• kvalitet är svår att bedöma fullt ut före valet;
• skolbyte har sociala och pedagogiska kostnader;
• kommunen måste i sista hand garantera skolplats och bära systemets reservkapacitet;
• finansieringen kommer huvudsakligen från skattebetalare, inte från en kund som fritt väljer pris och risk.

Det gör att vanlig marknadsdisciplin inte ensam räcker. Systemets kontrakt måste vara bättre designat.

Riksrevisionen har konstaterat att principen om lika ersättning inte automatiskt ger lika ekonomiska förutsättningar eftersom kommunen har ett hemkommuns-/utbudsansvar som enskilda huvudmän inte har. Kommunen måste kunna ta emot elever och bära kapacitet även när elevantalet rör sig på ett ekonomiskt obekvämt sätt.

Det skapar dessutom en återkopplingsrisk: när en elev lämnar en kommunal skola försvinner elevbaserad intäkt snabbt, medan lokaler, lärare och andra fasta kostnader inte kan försvinna lika snabbt. Den kommunala kostnaden per kvarvarande elev kan då stiga och i vissa modeller i sin tur höja bidraget till fristående skolor.

SOU 2025:72 föreslår därför ett schablonavdrag från ersättningen till enskilda huvudmän för kommunens utbudsansvar och uppskattar merkostnaden till sex procent av grundbeloppet. Själva principen att olika ansvar ska synas i ersättningen har stöd även från Konkurrensverket. Storleken är däremot omstridd; andra remissaktörer har presenterat lägre skattningar. Sex procent blir därför inte partiets dogm. Ansvarsjustering blir partiets princip.

Samtidigt finns forskning som funnit positiva genomsnittliga utbildningseffekter av friskoleexpansion och konkurrens. Det är ett skäl att reparera marknaden snarare än att reflexmässigt avskaffa pluralismen.

2. Ny huvudprincip: pengar följer elev och ansvar

Samma uppdrag ska ersättas lika. Olika systemansvar ska inte låtsas vara samma uppdrag.

Partiet vill ersätta föreställningen om en enda odifferentierad skolpeng med en mer transparent finansieringsmodell.

En nationellt jämförbar basresurs följer eleven och ska finansiera det ordinarie utbildningsuppdraget oavsett huvudman.

Resurser för socioekonomiska och individuella behov ska följa eleven efter transparenta kriterier. Skolor ska inte vinna ekonomiskt på att systematiskt få ett enklare elevunderlag.

Reservkapacitet, skyldighet att kunna ta emot elever, demografisk anpassning och andra verifierbara systemåtaganden ska ersättas separat till den aktör som faktiskt bär ansvaret.

Detta innebär normalt en lägre total ersättning till en huvudman som inte bär samma utbudsansvar — men avdraget ska bestämmas med en nationellt transparent metod och kunna granskas/överklagas. En kommun får inte själv hitta på ett godtyckligt friskoleavdrag för att skydda den egna verksamheten från konkurrens.

DIRECTION

• använd SOU 2025:72:s sexprocentsförslag som ett utredningsscenario, inte som färdig procentsats;
• jämför med faktisk kommunal kostnadsdata och alternativa skattningar;
• skilj kortsiktig reservkapacitet från ineffektivitet som kommunen själv ska bära;
• uppdatera schablonen regelbundet när demografi, skolstruktur och data förändras.

Belopp som ges för en särskild definierad kostnad eller satsning ska kunna villkoras och återkrävas om ändamålet inte uppfylls. Detta gäller oavsett huvudman när det är sakligt möjligt.

3. Vinst: legitim effektivitet kontra offentlig rent

Partiet gör en principiell skillnad mellan vinst och rent.

Legitimt överskott

Ett överskott kan vara legitimt om huvudmannen:

• levererar minst den kvalitet och de rättigheter som finansieringen avser;
• använder resurser effektivare utan att dölja kostnaden i sämre undervisning, stöd eller arbetsmiljö;
• bär avtalat ansvar och risk;
• har finansierat nödvändig kontinuitetsreserv;
• inte bygger resultatet på närståendetransaktioner till överpris eller annan värdeöverföring i förklädnad.

Friskoleränta

Ett överskott är inte ideologiskt skyddsvärt bara därför att bokföringen kallar det vinst om det i praktiken kommer från:

• ersättning för systemansvar huvudmannen inte bär;
• offentliga pengar för ett ändamål som inte levereras;
• systematisk underförsörjning av kvalitet som är svår för elever/föräldrar att observera;
• selektion som ger lägre kostnad utan motsvarande justering av ersättning;
• närståendebolag, internhyror eller andra upplägg som flyttar värde utan transparent marknadsmässighet.

Vinst på att göra jobbet bättre kan vara legitim. Vinst på att slippa ansvar som någon annan måste bära är det inte.

4. Utdelningsgrind

Partiet avvisar både all vinst är stöld och ägaren får ta ut vad som helst så länge skolan inte stängts av.

DIRECTION: värdeöverföring från offentligt finansierad skolverksamhet ska tillåtas först när en transparent grind är passerad.

Minimikrav före utdelning/värdeöverföring:

1. inga allvarliga ouppfyllda förelägganden eller centrala kvalitetsbrister;
2. lagstadgade skyldigheter och utlovade stödinsatser är finansierade;
3. huvudmannen har tillräcklig likviditets-/kontinuitetsreserv för att inte lämna elever och kommun med en plötslig nedläggningskostnad;
4. full särredovisning av offentliga medel och närståendetransaktioner;
5. villkorade offentliga belopp har använts till sitt syfte eller återbetalats;
6. ingen otillåten värdeöverföring via överprissatta interna tjänster, hyror, lån eller managementavgifter.

Riksdagens beslut i augusti 2026 om värdeöverföringsförbud vid nyetablering, ägarbyte och vissa tillsynssituationer går i denna riktning men är inte ett generellt slutligt svar på finansieringsproblemet. Partiet vill bygga en mer permanent princip kring ansvar, kvalitet och kontinuitet, inte bara tre särskilda situationer.

Exakt utdelningsregel, reservnivå och juridisk konstruktion måste testas mot EU-rätt, äganderätt, proportionalitet och risken att små/idéburna huvudmän drabbas av oproportionerlig administration.

5. Full ekonomisk transparens

När verksamheten är nästan helt offentligt finansierad ska offentligheten kunna förstå vart pengarna går.

DIRECTION:

• särredovisning per skolverksamhet/huvudman på meningsfull nivå;
• offentlig ägarstruktur;
• kostnader för undervisning, elevhälsa, lokaler, skolmåltider, administration och centrala koncernavgifter;
• närståendetransaktioner med motpart och princip för prissättning;
• utdelningar och andra värdeöverföringar;
• kontinuitetsreserv och skuldsättning;
• centrala kvalitets-/bemanningsdata utan att skapa ett nytt rapporteringsberg för lärare.

Öppenhet ersätter inte tillsyn, men den gör det möjligt för föräldrar, journalister, kommuner och staten att se om en effektiv skola egentligen bara flyttat kostnad eller risk.

6. Konkurrensen ska vara om utbildning, inte elevurval

Valfrihet blir legitim bara om skolor konkurrerar om att vara bättre skolor.

Därför behålls riktningen om:

• gemensamma och transparenta antagningsregler;
• behovsviktad finansiering;
• kontroll mot strategisk selektion eller konstruktioner som indirekt sorterar bort dyrare elever;
• jämförbar information om kvalitet och kontinuitet;
• fungerande byte och skydd när en skola lägger ned.

Det betyder inte att varje skola måste ha samma profil eller elevsammansättning. Profilering och pedagogiska alternativ är en del av pluralismen, men offentlig finansiering får inte göra billigare elevmix till affärsidén.

7. Kommunala skolor får inte frikort heller

Systemisk meliorism kräver symmetri.

Om kommunen får separat betalt för utbudsansvar ska den kunna visa att resurserna faktiskt behövs för beredskap och systemansvar. Kommunal är inte synonymt med effektiv eller god.

Kommunal verksamhet ska därför också granskas för:

• överkapacitet som inte längre kan motiveras;
• administrativa kostnader;
• kvalitet och resultat;
• ineffektiv lokalanvändning;
• centralavgifter som inte skapar elevnytta;
• om verksamheten lär av bättre arbetssätt hos fristående och idéburna skolor.

Friskolor ska inte subventioneras för ansvar de inte bär. Kommunala skolor ska inte få kalla vanlig ineffektivitet för utbudsansvar.

8. Policy-status

COMMITMENT

• barnets rätt till kunskap, stöd, trygghet och kontinuitet går före huvudmannens organisationsform;
• pluralism/valfrihet är legitim och ska kunna finnas kvar;
• offentliga pengar ska vara spårbara och ansvar ska kunna granskas.

DIRECTION

• ansvarsjusterad skolpeng;
• separat ersättning för verifierbart utbuds-/systemansvar;
• behovsviktning;
• villkorade belopp med återkrav;
• utdelningsgrind efter kvalitet, skyldigheter och kontinuitetsreserv;
• full ekonomisk transparens och närståendekontroll;
• nationell formel/regelverk som hindrar både överkompensation av friskolor och kommunalt konkurrensmissbruk.

OPEN

• exakt procentsats för utbudsansvaret;
• exakt nivå/formel för kontinuitetsreserv;
• om utdelningsgrinden också behöver ett kvantitativt vinst-/utdelningstak;
• exakt nationell skolpengsnorm;
• hur lokalkostnader bäst ska normeras mellan mycket olika geografier.

9. Ändringsvillkor

Partiet ska ompröva modellen om:

• konkurrens/pluralism visar tydlig negativ nettoeffekt efter korrigering för finansieringsdesign;
• ansvarsavdraget systematiskt under- eller överkompenserar verkliga systemkostnader;
• utdelningsgrinden leder till att goda mindre/idéburna skolor slås ut utan kvalitetsvinst;
• huvudmän hittar nya vägar att flytta värde som gör grinden verkningslös;
• en bättre finansieringsmodell visar sig kunna förena elevval, likvärdighet och långsiktig kapacitet.

10. Folklig kärna

Valfrihet ja. Överkompensation nej.

Pengar ska följa eleven — och ansvaret.

Vinst på att göra jobbet bättre kan vara legitim. Vinst på att slippa ansvar som kommunen måste bära är det inte.

Detta är ett typexempel på systemisk meliorism: friskolereformens ursprungliga mål — valfrihet, pluralism och förbättring genom alternativ — behöver inte överges därför att finansieringsmekanismen fått dåliga återkopplingar. Behåll målet. Reparera systemet.

• Riksrevisionen, RiR 2022:17 Skolpengen – effektivitet och konsekvenser.
• SOU 2025:72 Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan.
• Konkurrensverkets remissvar på SOU 2025:72.
• IFAU:s forskning/remissvar om friskolesektorn, konkurrens, kostnadsincitament och kvalitet.
• Riksdagens beslut 13 augusti 2026, UbU30 Skärpta villkor för friskolesektorn, huvudsakligen ikraftträdande 1 juli 2027.