Planeringsbasen är försiktig:

• Konjunkturinstitutets juniprognos 2026 visar offentligt finansiellt sparande omkring -2 procent av BNP 2026–2027 och strukturellt sparande klart under balansnivå;
• det nya finanspolitiska ramverket går mot balansmål och skuldankare kring 35 procent av BNP;
• försvar, demografi och geopolitik kan göra 2030-talets utgångsläge betydligt sämre eller bättre än dagens prognos.

Arbetsregel: partiet bokar därför 0 kronor i ofördelat framtida reformutrymme innan aktuell prognos och full budgetscore finns.

Detta är inte ett antagande att reformutrymmet blir noll. Det är ett förbud mot att finansiera dagens löften med morgondagens okända utrymme.

Varje större reform belastar minst en och ofta flera budgetar:

1. kronbudgeten — skatt, utgift, transferering, administration och alternativkostnad;
2. kompetensbudgeten — knappa yrken och arbetstid;
3. fysisk kapacitetsbudget — bostäder, vårdplatser, lokaler, el, nät, transport, skyddat boende m.m.;
4. förändringsbudgeten — IT-, juridik-, organisations- och ledningskapacitet.

En reform som klarar kronbudgeten men faller på någon av de andra är inte finansierad i verklig mening.

3.1 Permanenta reformer

• permanent skattesänkning ska ha permanent namngiven finansiering;
• permanent rättighet/förmån ska ha permanent namngiven finansiering;
• dynamiska effekter får redovisas men inte vara ensam bärande finansiering;
• skatteintäkter från krympande baser, till exempel lyckad utsläppsminskning, får inte finansiera permanent kärnvälfärd utan ersättningsbas.

3.2 Säkerhetsmarginal

När en finansieringskälla ännu inte har officiell eller reproducerbar score får endast 80 procent av huvudscenariots mekaniska intäkt användas i intern portföljplanering. Resterande 20 procent är scoring-/genomförandemarginal och är inte en ny utgiftspost.

När full officiell score finns ersätts denna heuristik.

3.3 Investering

Lånefinansiering kan prövas för avgränsade tillgångar med lång livslängd och fler-generationers nytta. Den får inte användas för normal bemanning, permanent transferering eller löpande drift som döpts om till investering.

Tills exakta beräkningar finns märks reformer:

• K0: i huvudsak regel-/processändring, nettokostnad nära noll eller inom befintlig administration;
• K1: under 0,5 mdkr/år;
• K2: 0,5–2 mdkr/år;
• K3: 2–5 mdkr/år;
• K4: 5–10 mdkr/år;
• K5: över 10 mdkr/år eller så osäker att separat full score krävs före tidsättning.

Band är inte budgetbeslut. De avgör vilken reform som får gå vidare till kalendern.

A. Skatt på arbete

program/20-skattearkitektur-v0.3-numeriska-kuvert.md behålls, men v0.4 väljer 10 mdkr som första realistiska tranch i en kommande regeringsperiod — inte 20 eller 30 mdkr direkt.

Den får träda i kraft först när permanent scoread finansiering plus säkerhetsmarginal finns.

Prioriterad finansieringsordning:

1. svaga skatteutgifter/särregler;
2. minskat rent arbetsinkomst→kapitalinkomst-arbitrage;
3. gradvis minskad skuldsättningssubvention;
4. därefter eventuell nettointäkt från bostads-/markskatteväxling efter full incidens- och likviditetsmodell.

Blockerande krav: ingen fastighets-/markskatteintäkt bokas innan aktivt jord-/skogs-/verksamhetskapital, hyresgäster, likviditetsskydd och generationsövergång har mikrosimulerats.

B. Nya välfärdsåtaganden

Persona-closure har skapat flera legitima åtaganden. V0.4 förbjuder att alla införs fullt samma budgetår.

Prioritet:

1. K0–K1, rättighets-/handoffreformer som minskar fel utan stor ny personalpool;
2. K1–K2, riktade högskadereformer: eftervård samhällsvård, exit från våld, stöd före diagnos, bättre handoff;
3. K2–K4, kapacitetsintensiva reformer: tandvårdsexpansion, Bostad först i skala, neonatal kapacitetslyft, LSS-huvudmannaskapets nettokostnader, omsorgskapacitet;
4. K5/ej scoreade rättigheter får inte tidsättas nationellt förrän full score finns.

C. Försvar och beredskap

Försvars- och Natoåtaganden behandlas som exogent högt prioriterade flerårsbehov i portföljplaneringen. De får inte finansieras genom att samma permanenta intäkt samtidigt bokas för skattesänkning eller välfärd.

När pengar inte räcker gäller:

1. rättsstat, liv, akuta rättigheter och redan ingångna åtaganden;
2. flaskhalskapacitet som möjliggör flera andra reformer;
3. reformer som minskar framtida friktion/administration med verifierbar effekt;
4. nya permanenta transfereringar/rättigheter;
5. breda skattesänkningar;
6. nya experiment utan stark optionseffekt.

Detta ändrar inte riktningen mot lägre skatt på arbete. Det anger ordningen när verklig kapacitet saknas.

Varje skattepaket ska minst mikrosimuleras för:

• ensamstående förälder, 1/2/3 barn;
• ensamstående och sammanboende låg-/medelinkomsttagare;
• hyresgäst;
• ny och gammal bolåntagare;
• student/ung vuxen utan föräldrakapital;
• småföretagare;
• lantbrukare/aktiv fastighetsverksamhet;
• äldre med låg inkomst och högt bostadsvärde;
• funktionsnedsatt med höga fasta kostnader;
• höginkomsttagare och större kapitalägare.

Ingen reform får kallas neutral om kostnaden bara flyttats mellan dessa grupper.

Före valmanifestets budget ska paketet klara:

• 20 procent lägre intäkt från osäker finansieringskälla;
• 1 procentenhet högre ränta än huvudscenario;
• bostadsprisfall;
• två år svagare arbetsmarknad;
• högre försvarsutgifter;
• högre kommunal lönekostnad än prognos;
• försenad reform med ett år utan att statsfinansen spricker.

• att 10 mdkr arbetsskattesänkning redan är finansierad;
• att persona-reformerna tillsammans kostar ett visst exakt belopp;
• att framtida ekonomisk tillväxt betalar programmet;
• att administrativ effektivisering är pengar innan uppdraget faktiskt kan utföras billigare;
• att lån är gratis bara för att skuldkvoten är låg i internationell jämförelse.

V0.5 kräver:

1. officiell/reproducerbar score per finansieringskälla;
2. kostnadsintervall per ny persona-rättighet;
3. kommun-/regionkompensation;
4. kompetens- och fysisk kapacitetsmatris;
5. fyraårig införandeprofil;
6. full 37-personsregression med kronor per hushåll där relevant.

Budgeten ska visa inte bara vad vi vill betala för, utan vad vi väljer bort eller skjuter upp när samma krona behövs två gånger.

• Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget juni 2026.
• Regeringen, Budgetpropositionen för 2026 och 2026 års ekonomiska vårproposition.
• Finanspolitiska ramverket: balansmål och skuldankare som planeringsram.