Den här versionen är medvetet hård med skillnaden mellan officiellt beräknad effekt, mekanisk överslagsberäkning och politisk målnivå som ännu måste poängsättas.

• [Q] Kvantifierat: offentlig beräkning/prognos som kan användas som baslinje.
• [M] Mekaniskt: transparent överslagsräkning som visar storleksordning men inte beteende-, fördelnings- eller samspelseffekter.
• [S] Scoringsbehov: politisk design/kuvert som måste beräknas med aktuell mikrodata och Finansdepartementets konventioner innan det blir budgetpost.

Ett paket är inte finansierat bara för att summan av [M] och [S] råkar bli lika stor som reformkostnaden.

Arbetsinkomst

[Q] Det förstärkta jobbskatteavdraget 2026 minskar skatteintäkterna med 17,36 miljarder kronor och beräknas ge berörda personer i genomsnitt cirka 3 800 kronor per år i lägre skatt. Det ger en användbar kalibrering av storleksordningen för en bred sänkning riktad främst mot heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster.

[M] Om en framtida skattesänkning fördelades ungefär som 2026 års förstärkning motsvarar det cirka 4,57 miljoner berörda personer. En ren linjär kalibrering ger då ungefär:

Detta är inte en prognos för en viss person. Slutlig fördelning kan riktas hårdare mot lägre/medelhöga inkomster och måste mikrosimuleras.

Ränteutgifter och skuldsättningssubvention

[Q] Finansdepartementets Beräkningskonventioner 2026 använder en prognos på cirka 133,8 miljarder kronor i ränteutgifter m.m. för 2026. Underskott av kapital ger normalt 30 procents skattereduktion upp till 100 000 kronor och 21 procent däröver.

[M] Om hela denna bas låg i samma reducerbara del skulle varje procentenhets minskning av skattereduktionen som mest motsvara cirka 1,34 miljarder kronor mekaniskt. Därmed är grova övre storleksordningar:

• 3 procentenheter: högst ca 4,0 mdkr;
• 5 procentenheter: högst ca 6,7 mdkr.

Den faktiska offentligfinansiella effekten måste beräknas separat eftersom 21-procentsdelen, kapitalinkomster, fördelning mellan personer, beteende och redan beslutade regler påverkar utfallet.

ISK och småsparande

[Q] Den skattefria grundnivån för ISK/kapitalförsäkring är 300 000 kronor 2026. Skatten på kapitalunderlag över gränsen är 1,065 procent 2026.

Partiets huvudlinje är inte att finansiera arbetsskattesänkningen genom att slå mot vanligt buffert- och småsparande. ISK hålls därför utanför huvudfinansieringen i v0.3. Eventuella framtida förändringar ska i första hand rikta sig mot neutralitet och mycket stora upplägg, inte göra bred kapitalbildning svårare.

Som känslighetsmått: skillnaden mellan 300 000 och 150 000 kronor i grundnivå motsvarar 2026 cirka 1 598 kronor per år i skatt för någon som fullt ut använder hela mellanskillnaden. Detta är ett hushållsexempel, inte en rekommendation.

Fastighetsavgift

[Q] Kommunal fastighetsavgift på småhus är 2026 0,75 procent av taxeringsvärdet, högst 10 425 kronor per bostadsbyggnad.

Det låga taket gör att två mycket olika mark-/bostadsvärden snabbt betalar samma avgift. En framtida bostadsskatteväxling ska därför analysera markvärde, nuvarande avgift, kapitalvinst/uppskov, flyttkostnader och ränteavdrag som ett paket.

Paket L — cirka 10 mdkr lägre skatt på arbete

Mål: tydlig men begränsad första strukturförändring.

[M] Illustrativ hushållseffekt: cirka 182 kr/mån per berörd arbetstagare om fördelningen liknar 2026 års jobbskatteavdrag.

Finansieringsordning [S]:

1. 2–4 mdkr genom revision/minskning av skatteutgifter med svag verifierad nytta, med ROT som ett prioriterat granskningsobjekt;
2. 2–3 mdkr genom minskat rent arbetsinkomst→kapitalinkomst-arbitrage och andra neutralitetsreformer;
3. 3–4 mdkr genom en långsam första fas av minskad skuldsättningssubvention;
4. resterande marginal från ytterligare lågvärdiga skatteutgifter eller ordinarie budgetprioritering.

Hård regel: paketet införs inte förrän officiell score faktiskt når 10 mdkr med rimlig säkerhetsmarginal.

Paket M — cirka 20 mdkr lägre skatt på arbete

Mål: märkbar strukturväxling.

[M] Illustrativ hushållseffekt: cirka 365 kr/mån per berörd arbetstagare vid samma kalibrering.

Finansieringsordning [S]: Paket L plus:

• djupare neutralitetsreform av kapital/lön;
• gradvis ränteavdragsreform;
• ett netto på ungefär 5–8 mdkr från bostadsneutralisering: återkommande mark-/fastighetsbas samtidigt som flyttfriktion och andra bostadsskatter minskas.

5–8 mdkr är ett modellkrav på nettointäkt, inte en påstådd prognos om vad en viss fastighetsskatt ger.

Paket S — cirka 30 mdkr lägre skatt på arbete

Mål: full strukturväxling över flera mandatperioder, inte en första budgetåtgärd.

[M] Illustrativ hushållseffekt: cirka 547 kr/mån per berörd arbetstagare vid samma kalibrering.

Finansieringsordning [S]: Paket M plus:

• större minskning av skatteutgifter och inkomstomvandling;
• en fullt utvecklad bostads-/markskatteväxling med cirka 10–15 mdkr i netto efter att sänkta flyttskatter/andra motposter räknats av;
• definierbara resurs-/knapphetsräntor där de är stabila och rättsligt administrerbara;
• ordinarie utgiftsprioriteringar om skattearkitekturen inte ensam räcker.

Bedömning: Paket S ska ses som 8–10-årigt strukturscenario. Det får inte pressas in i en mandatperiod bara för att rubriken låter attraktiv.

Följande är illustrativa mekaniska typfall, inte beslutade regler.

En arbetstagare, bolån 2,0 mkr, ränta 3,5 procent

Årlig ränta: 70 000 kr.

Om skattereduktionen på denna del stegvis går från 30 till 27 procent ökar skatten mekaniskt med 2 100 kr/år = 175 kr/mån.

• Paket L, illustrativ arbetsskattesänkning: +182/mån → netto ungefär +7 kr/mån före andra reformer.
• Paket M: +365/mån → netto ungefär +190 kr/mån.
• Paket S: +547/mån → netto ungefär +372 kr/mån.

Om reduktionen i stället går från 30 till 25 procent blir bolåneeffekten cirka −292 kr/mån. Då kräver ett litet paket tydligare övergång eller annan kompensation för att inte bli ett dolt skattepåslag på högt belånade löntagare.

Två arbetstagare, bolån 4,0 mkr, ränta 3,5 procent

Årlig ränta: 140 000 kr. Om ränteutgiften delas jämnt mellan två personer ligger båda i detta exempel under 100 000-kronorsgränsen.

• 30→27 procent: cirka −350 kr/mån för hushållet.
• Paket M:s illustrativa arbetsskattesänkning för två personer: cirka +730 kr/mån.
• Mekaniskt netto: cirka +380 kr/mån före övriga delar.

Vid 30→25 procent blir ränteeffekten cirka −583 kr/mån; samma tvåpersonshushåll skulle med Paket M fortfarande ligga runt +147 kr/mån före övriga delar.

Pensionär med låg inkomst och värdefull bostad

Här fungerar inte arbetsskattesänkningen som motvikt. Därför är likviditetsskydd obligatoriskt vid högre återkommande bostadsbeskattning:

• uppskov som kan regleras vid försäljning/dödsbo;
• tak relativt disponibel inkomst, eller annan robust konstruktion;
• ingen tvångsflytt enbart därför att löpande skattebetalning ökar på en bostad som stigit i värde.

Hyresgäst

Hyresgästen får arbetsskattesänkningen men har inget ränteavdrag. Bostadsskatteväxlingen måste ändå analysera om fastighetsrelaterad skatt kapitaliseras i hyror eller nyproduktion. Äger inte bostad får inte behandlas som berörs inte.

Riksrevisionen har funnit att ROT haft betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkstjänster men mycket begränsad effekt på användarnas arbetsutbud och låg självfinansieringsgrad. Det motiverar inte automatiskt avskaffande; det motiverar Fosbury-frågan:

Om målet i dag främst är att motverka svartarbete och arbetslivskriminalitet — är ett brett skatteavdrag fortfarande den mest träffsäkra mekanismen?

DIRECTION:

• behåll inte dagens ROT-design av vana;
• sänk i första hand maxbelopp/subventionskostnad snarare än att abrupt avskaffa hela vitmarknadsincitamentet;
• jämför återstående ROT med riktad kontroll, beställartransparens, elektroniska betalspår och åtgärder mot arbetslivskriminalitet;
• använd bara en officiellt beräknad nettobesparing i skuggbudgeten.

RUT behandlas separat eftersom dess arbetsutbuds- och omsorgsmekanismer inte är identiska med ROT.

• Vi påstår inte att 133,8 mdkr ränteutgifter är en skatteintäkt att hämta.
• Vi bokar inte 6,7 mdkr från fem procentenheters ränteavdragsminskning som säker intäkt.
• Vi sätter inte en nationell fastighetsskattesats innan bostadspris-, kommun- och likviditetsmodellen finns.
• Vi använder inte ISK-småsparande som förstahandskassa.
• Vi räknar inte dynamiska arbetsutbudseffekter som säker finansiering.
• Vi använder inte en krympande klimatbas för permanent kärnvälfärd.

Före exakta skattesatser krävs:

1. officiell eller reproducerbar scoring av varje skatteutgift som ändras;
2. mikrosimulering på inkomstdeciler och hushållstyper;
3. separat bostadsvärde × inkomst × ålder × skuld-matris;
4. kommunal effekt och eventuell koppling av mark-/fastighetsbas till kommunerna;
5. kapital/lön-neutralitetsmodell för 3:12 efter 2026 års regler;
6. ränteavdrag i steg och övergång för befintliga lån;
7. känslighet vid 20 procent lägre intäkt än huvudscore;
8. makrostress: bostadsprisfall, hög ränta, lågkonjunktur och hög inflation;
9. kontroll att permanent finansiering fortfarande bär permanent skattesänkning efter övergångsåren.

Ska skatten upp eller ner?

På arbete vill vi ner. Vi modellerar nu 10, 20 och 30 miljarder i sänkning och tänker visa exakt vad som betalar varje krona innan vi lovar nivån.

Hur finansierar ni det?

Först genom att städa svaga skatteundantag och minska skattearbitrage och skuldinlåsning. En större växling kan också flytta skatt från arbete och flytt till en stabilare mark- och fastighetsbas, men bara med skydd för människor som har bostadsvärde men låg inkomst.

Tar ni bort ränteavdraget?

Inte över en natt och inte isolerat. Vi vill minska subventionen av hög skuldsättning stegvis samtidigt som skatt på arbete och bostadsinlåsning minskar. Vår första fråga är hushållets netto, inte vilken rad reformen står på.

• Finansdepartementet, Prop. 2025/26:32 — förstärkt jobbskatteavdrag 17,36 mdkr och ca 3 800 kr/person/år.
• Finansdepartementet, Beräkningskonventioner 2026 — ränteutgifter och beräkningsmetoder.
• Skatteverket, Belopp och procent 2026 — kapitalunderskott, ISK och aktuella skatteregler.
• Skatteverket, Fastighetsavgift och fastighetsskatt 2026.
• Riksrevisionen, RiR 2023:26 — ROT-avdragets kostnader och effekter.

Nästa steg: v0.4 ska vara första verkliga skuggbudgetsscoringen. V0.3:s uppgift är att göra storleksordning, fördelningskonflikt och kunskapsluckor synliga — inte att gömma dem bakom falsk exakthet.