Detta underlag stödjer program/26-persona-closure-round-4-10of10.md. Syftet är inte att göra en fullständig litteraturöversikt utan att dokumentera de centrala aktuella svenska rätts-, myndighets- och kunskapsunderlag som policy-closure bygger på.

Socialstyrelsen — nationell hemlöshetskartläggning

Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning (2023, publicerad 2024) identifierade drygt 27 000 vuxna i de fyra kartlagda hemlöshetssituationerna. Drygt 4 400 befann sig i akut hemlöshet. Psykisk ohälsa, beroende och låg/ingen inkomst hör till de vanligaste bidragande faktorerna. Minst 9 400 barn berördes av hemlöshet i någon form.

Policyimplikation: hemlöshet är inte enbart en individuell beroende- eller motivationsfråga. Bostad, vård, psykiatri, ekonomi och socialt stöd behöver kunna löpa parallellt.

Nationell hemlöshetsstrategi 2022–2026

Regeringens strategi har bland annat målen att förebygga hemlöshet, att ingen ska leva på gatan och att Bostad först bör införas nationellt.

Socialstyrelsen — Bostad först

Bostad först bygger på att permanent bostad inte villkoras av att personen först blir drogfri eller på annat sätt bedöms boenderedo. Stöd och behandling erbjuds parallellt.

Policyimplikation: för långvarig hemlöshet med komplex problematik ska Sverige behandla stabil bostad som plattform för återhämtning, inte som slutbelöning efter återhämtning.

Konstnärsnämnden — Konstnärers arbetsmiljö, 2026

Konstnärsnämndens rapport från april 2026 beskriver en arbetsmarknad där majoriteten av konstnärer arbetar frilansbaserat. Självständighet och kompetens kombineras med otrygga villkor, stress och utsatthet.

Policyimplikation: problemen bör i första hand lösas genom personburen social trygghet, avtals-/beställarvillkor och system som klarar varierande inkomster — inte genom att skapa ett separat sämre eller helt frikopplat välfärdssystem för kulturarbetare.

Pensionsmyndigheten — Pensionsåldrar och arbetslivets längd 2026

Riktålder infördes 2026. För perioden 2026–2031 är riktåldern 67 år. Pensionsmyndigheten visar att höjda åldersgränser påverkar arbetskraftsutbudet och att effekterna är olika mellan grupper.

Pensionsmyndigheten — effekter av höjda åldersgränser

Analysen 2025/2026 visar att höjda åldersgränser ökade arbetskraftsutbudet mer än faktisk sysselsättning och att effekterna var särskilt tydliga bland låginkomsttagare och personer med kort utbildning.

Policyimplikation: en generell riktålder är rimlig som huvudregel för systemets långsiktiga finansiering, men politiken måste skilja mellan människor som kan och vill arbeta längre och människor vars långa kumulativa arbetsbelastning faktiskt reducerat arbetsförmågan. Ett rättvist undantag bör vara individ-/funktionsbaserat och svårt att spela, inte en politiskt förhandlad lista över fina och tunga yrken.

Sveriges veteranstrategi 2024–2030

Veteranpolitiken anger att stöd till veteraner och anhöriga ska stå i proportion till de risker, påfrestningar och uppoffringar som tjänstgöringen inneburit.

Försvarsmaktens Veterancentrum

Försvarsmaktens stöd- och vägledningsansvar för utlandsveteraner är livslångt vid behov. Vård, rehabilitering och socialt stöd utförs samtidigt i stor utsträckning av ordinarie regioner, kommuner, arbetsgivare och Försäkringskassan.

Arbetsmiljöverket och arbetsskadeförsäkringen

Arbetsmiljöverket anger att hot och våld kan ge omedelbara eller fördröjda psykiska reaktioner och att professionellt stöd, anpassning och uppföljning behövs. Försäkringskassan kan bevilja livränta när arbetsskada ger varaktig inkomstförlust. Försäkringskassan redovisade 2026 att antalet personer med livränta minskat omkring 84 procent sedan 1999, till stor del på grund av lagändringar.

Policyimplikation: samhället bör ha en särskild service-riskkedja för personer som på offentligt uppdrag exponeras för extraordinär vålds-/traumarisk, utan att skapa en parallell sjukvård. Fokus bör vara proaktiv uppföljning, en ärendeägare och rättssäker arbetsskadeprövning, inklusive psykisk och kumulativ skada.

TLV — förstärkt högkostnadsskydd 2026

Från 1 januari 2026 gäller ett förstärkt högkostnadsskydd för personer från 67 år för delar av tandvården. TLV har uppdrag att följa prisutveckling, konsumtion, produktion, vårdgivarlönsamhet, kapacitet och statens utgifter.

Policyimplikation: reformen är ett naturligt experiment. Partiets långsiktiga princip bör vara behovsbaserad och mer åldersneutral, men nästa stora expansion ska designas så att mer offentlig finansiering faktiskt ger mer nödvändig vård och inte huvudsakligen högre priser.

Skatteverket — begränsad fastighetsavgift 2026

Kommunal fastighetsavgift för småhus är 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till takbeloppet. För vissa pensionärer begränsas avgiften genom skattereduktion så att den i normalfallet inte överstiger 4 procent av inkomsten, med ett lägsta belopp.

Policyimplikation: svensk skatt har redan accepterat principen att en löpande skatt på bostad inte ska bli oproportionerlig i förhållande till likvid inkomst. Om partiet senare flyttar mer skatt från arbete/transaktioner till mark eller fastighet ska likviditetsskydd vara inbyggt genom kassaflödestak och uppskov/pant mot bostaden till försäljning eller ägarövergång — inte genom att helt undanta stora markvärden.

Socialstyrelsen — fast läkarkontakt

Personer med komplexa behov, exempelvis multisjuka äldre, har särskilt stort behov av kontinuitet och fast läkarkontakt.

Vård- och omsorgsanalys

Myndigheten har framhållit att fast vårdkontakt/fast läkarkontakt kan förbättra samordningen när uppdraget har faktiskt mandat och resurser. Kontakten får inte bli en pappersfunktion.

Förstärkt anhörigstöd 2026

Från 1 juli 2026 stärktes bland annat fast omsorgskontakt på särskilt boende och stöd till anhöriga. Regeringen har beskrivit att nästan var femte person i Sverige vårdar eller stödjer en närstående och att belastningen kan leda till egen ohälsa.

Policyimplikation: multisjuka äldre behöver en plan, en ägare, ett nummer, medan anhörigstöd ska vara ett eget rättighets-/behovsspår och inte en implicit skyldighet att vara gratis vårdkoordinator.

Digg 2026

Sedan 1 april 2026 ska statliga myndigheter erbjuda flera e-legitimationer i sina e-tjänster. Den statliga e-legitimationen Sverige-id är godkänd och planerad att bli tillgänglig i december 2026.

Policyimplikation: digital robusthet och leverantörsval förbättras. Detta ersätter inte den analoga/assisterade rätten. Väsentliga offentliga rättigheter får inte bli beroende av smartphone, bankrelation eller digital kompetens.

Nationell demensstrategi 2025–2028

Strategin anger att vård/socialtjänst ska vara behovsanpassad och samordnad, att personal ska arbeta kunskapsbaserat och att anhöriga ska få stöd. Omkring 150 000 personer lever enligt regeringen med demensdiagnos i Sverige och omkring 20 000 insjuknar årligen.

Reform av ställföreträdarskap 2025/2026

Prop. 2025/26:92 stärker ställföreträdarsystemet. Regeringen pekar på rekryterings- och tillsynsproblem och inför bland annat tydligare uppdrag, bättre tillsyn och rättslig grund för anställda ställföreträdare för att minska väntetider. Nationellt register och utbildningskrav planeras från 2028.

Framtidsfullmakt

En individ kan i förväg utse någon som ska sköta ekonomiska/personliga angelägenheter om beslutsförmågan senare går förlorad. Framtidsfullmakt omfattar dock inte alla personliga beslut, exempelvis samtycke till vård.

Policyimplikation: personer utan anhöriga behöver en aktiv offentlig ingen-anhörig-protokoll som upptäcker behovet, erbjuder framtidsplanering medan beslutsförmågan finns, initierar god man/anställd ställföreträdare när det behövs och samtidigt skyddar självbestämmandet genom minsta ingripande.

Socialstyrelsen — Öppna jämförelser äldreomsorg 2026

Socialstyrelsen publicerar fortsatt kommun- och riksjämförelser för äldreomsorgen. De kan användas för att följa kvalitet, kommunal variation och utveckling över tid.

Fast omsorgskontakt på särskilt boende

Från 1 juli 2026 ska personer på särskilda boenden erbjudas fast omsorgskontakt.

Policyimplikation: partiet bör bygga vidare från kontaktperson till ett tydligt boendekontrakt: liten känd omsorgskrets, dokumenterade preferenser, medicinsk samordning, mat/nutrition, meningsfull vardag, skydd mot onödig sjukhusvård och verklig möjlighet för boende/närstående att eskalera kvalitetsbrister.

Omgång 4 testar vad som händer när egen agency minskar eller blir dyr att utöva. Den generella principen är:

Ju mindre möjlighet en person har att själv bära samordning, risk och administration, desto större ansvar har systemet att bära dem — utan att ta över mer självbestämmande än vad behovet kräver.

Detta innebär inte att staten alltid gör mer. I flera frågor är lösningen i stället att staten tar bort ett administrativt hinder, gör tryggheten personburen eller låter ansvar följa den aktör som faktiskt kan bära det.