Ska Sverige införa euron — ja eller nej?

Följdfrågan som måste besvaras först är om Sverige över huvud taget bör ta ett steg mot ERM II/medlemskap utan en ny demokratisk prövning efter folkomröstningen 2003.

EU-kommissionens konvergensrapport 2026 granskar Sverige som ett av medlemsländerna med undantag/derogation från euroinförandet i praktiken. Sverige deltar inte i ERM II och har inget beslutat datum för euroinförande.

Svensk EU-positivitet är inte samma sak som eurostöd. I SCB:s partisympatiundersökning maj 2026 svarade:

• 28,7 % ja till euro;
• 52,1 % nej;
• 19,2 % vet inte.

Eurostödet hade minskat jämfört med maj 2025 samtidigt som stödet för EU-medlemskapet var högt.

Argument som blivit starkare för medlemskap

Den breda svenska expertgenomgången Dags för euron? (2025, red. Lars Calmfors) utgår från att flera förutsättningar ändrats sedan 2003:

• svensk ekonomi är mer integrerad med Europa;
• euroområdet har fler medlemmar;
• valutaunionens institutioner har byggts om;
• geopolitik och europeisk säkerhet väger tyngre;
• deltagande kan påverka ekonomiskt och politiskt inflytande.

Detta motiverar en ny saklig prövning snarare än att behandla 2003 års ekonomiska analys som oföränderlig.

Argument för fortsatt egen valuta

Självständig penningpolitik och växelkurs kan ge svensk anpassningsförmåga vid asymmetriska chocker. En 2025-studie i Journal of Macroeconomics använder kontrafaktisk regional analys för Sverige och Danmark och finner heterogena effekter; för vissa svenska regioner pekar resultaten mot lägre inkomster i ett hypotetiskt euroförlopp, även om resultaten är blandade och koncentrerade till vissa regioner.

Det finns därför inget enkelt empiriskt facit där forskning ensam kan avgöra frågan.

1. Hur synkron är svensk konjunktur med euroområdet — i normalläge och kris?
2. Hur värdefull har egen ränta/växelkurs faktiskt varit för Sverige?
3. Vilka handel-, investerings- och finansieringsvinster kan medlemskap rimligen ge?
4. Hur stora är kostnaderna av SEK-volatilitet för företag, hushåll och stat?
5. Hur fungerar bankunion, resolution och finansiell riskdelning för Sverige som medlem/icke-medlem?
6. Hur påverkas svensk finanspolitisk handlingsfrihet och krishantering?
7. Hur mycket institutionellt inflytande förlorar Sverige utanför eurogruppen?
8. Hur påverkas regioner och sektorer olika?
9. Vilka juridiska/operativa steg är svåra att reversera?
10. Vilket demokratiskt mandat krävs efter folkomröstningen 2003?

Frågan har två nivåer:

Processfrågan

Kan stängas nu:

Inget steg mot ERM II/euroanslutning utan en ny oberoende svensk helhetsutredning och ett nytt tydligt demokratiskt mandat.

Skäl:

• hög systemisk och politisk irreversibilitet;
• kunskapsläget har ändrats men är inte entydigt;
• ett tydligt folkligt nej finns sedan tidigare;
• stora andraordningseffekter på penningpolitik, bank, finanspolitik och EU-inflytande.

Sakrekommendationen JA/NEJ

Förblir OPEN tills ny utredning/systemanalys är klar. Partiet ska inte gömma sig bakom detta permanent: rekommendationen måste stängas före ett eventuellt ERM II-steg eller folkomröstning.

• EU-kommissionen, Convergence Report 2026: https://economy-finance.ec.europa.eu/publications/convergence-report-2026_en
• SCB, Partisympatier maj 2026 (EU/euro/Nato): https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatier-maj-2026/
• IFN, Lars Calmfors (red.), Dags för euron? (2025): https://ifn.se/publikationer/bocker/2025/2025-calmfors-m-fl-dags-for-euron/
• Journal of Macroeconomics 85 (2025), Monetary regimes and regional economies: A counterfactual perspective from two euro opt-outs: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0164070425000369