Polismyndigheten beskriver att säkerhetszoner infördes i april 2024 och gör det möjligt att under en tidsbegränsad zon kroppsvisitera personer och söka igenom fordon utan konkret individuell brottsmisstanke. Zonen kräver påtaglig risk för skjutning/sprängning, särskild vikt och proportionalitet. Beslut kan överklagas och gäller normalt högst två veckor med möjlighet till förlängning.

Källor:

• Polismyndigheten, Vad är säkerhetszoner?
  https://polisen.se/lagar-och-regler/sakerhetszoner/
• Polismyndigheten, Frågor och svar om säkerhetszoner
  https://polisen.se/lagar-och-regler/sakerhetszoner/fragor-och-svar-om-sakerhetszoner/

Polismyndighetens redovisning för 2025 anger att totalt fem säkerhetszoner hade beslutats sedan lagens införande. Myndigheten bedömde att våldsrisken förbättrats i de aktuella områdena, men skrev uttryckligen att det låga antalet gör det svårt att avgöra lagstiftningens effekt. En extern effektutvärdering bedrivs vid Malmö universitet. Inga vapen eller sprängmedel hade beslagtagits genom arbetet i zonerna under 2024–2025.

Källa:

• Polismyndigheten, Polismyndighetens redovisning av säkerhetszoner 2025
  https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/polismyndighetens-redovisning-av-sakerhetszoner-2025.pdf

Lag (2026:806) reglerar Polismyndighetens och Säkerhetspolisens användning av AI-system för biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats. Lagen kräver bland annat konsekvensbedömning av grundläggande rättigheter och proportionalitet. Tillstånd prövas av åklagare i vissa preventiva/verkställande fall och domstol för användning vid utredning/lagföring.

Källa:

• Sveriges riksdag, SFS 2026:806
  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2026806-om-anvandning-av-ai-system-for_sfs-2026-806/

Lag (2024:1180) gäller från 1 januari 2025. Domstol kan tillåta anonymt vittne om bland annat:

• det finns påtaglig risk för allvarlig brottslighet mot vittnet/närstående;
• brottet når lagens allvarlighetsnivå;
• andra skyddsåtgärder är otillräckliga eller betydligt svårare;
• åtgärden är lämplig och proportionerlig mot den tilltalades försvarsmöjlighet.

När åklagaren ansöker ska ett offentligt ombud bevaka rättssäkerhetsfrågor.

Källor:

• Sveriges riksdag, SFS 2024:1180
  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20241180-om-anonyma-vittnen-i-brottmal_sfs-2024-1180/
• Proposition 2024/25:20, Anonyma vittnen
  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/anonyma-vittnen_hc0320/html/

Lagrådet avstyrkte möjligheten till anonyma vittnen i domstol och uttryckte starka rättssäkerhetsbetänkligheter. Regeringen gick vidare och bedömde att de kompensatoriska skydden gjorde modellen förenlig med grundlag/Europakonvention. Advokatsamfundet har fortsatt kritisera systemet, särskilt försvarets möjlighet att pröva vittnets trovärdighet och den begränsade förväntade bevisnyttan.

Källa:

• Sveriges Advokatsamfund, sammanfattning av kritik/remiss
  https://www.advokatsamfundet.se/Nyhetsarkiv/2024/januari/nej-till-anonyma-vittnen/

Sverige har utvidgat preventiva hemliga tvångsmedel mot allvarlig organiserad brottslighet. En statlig utredning (Hemliga och preventiva tvångsmedel – en effektiv och tydlig reglering) gör en samlad översyn. Tilläggsdirektiv 2026 innebär bland annat att utredaren ska analysera om preventiva tvångsmedel ska kunna användas i fler fall och utan koppling till organisation/grupp. Slutredovisning ska ske senast 1 februari 2027.

Källor:

• Regeringen, tilläggsdirektiv 2026
  https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2026/04/tillaggsdirektiv-till-utredningen-om-hemliga-och-preventiva-tvangsmedel-ju-202504/
• Proposition 2023/24:117 om preventiva tvångsmedel
  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/preventiva-tvangsmedel-for-att-forebygga-och_hb03117/html/

Kriminalpolitiska befogenheter måste granskas kumulativt. Ett enskilt intrång kan vara proportionerligt samtidigt som summan av flera nya preventiva verktyg förskjuter relationen mellan stat och individ. Framtida granskning bör därför analysera både varje verktygs effekt och den samlade kontrollarkitekturen.