Grundregel:

Samhället ska kunna använda kraftfulla verktyg mot konkret allvarlig brottslighet. Ju längre verktyget flyttar tvång från individuell misstanke mot preventiv eller populationsbaserad kontroll, desto högre krav på nödvändighet, proportionalitet, tillsyn, tidsgräns och bevisad nytta.

---

Nuläge

Sedan april 2024 kan Polismyndigheten besluta om en tillfällig geografisk säkerhetszon när det finns påtaglig risk för skjutning eller sprängning och zonen är av synnerlig vikt för att motverka den. Inom zonen kan personer visiteras och fordon genomsökas utan konkret individuell brottsmisstanke. Beslut gäller normalt högst två veckor, kan förlängas och kan överklagas.

Endast fem zoner hade använts till och med 2025. Polismyndighetens egen redovisning bedömer att våldsrisken förbättrats i de använda områdena, men konstaterar samtidigt att få fall gör kausal effekt svår att avgöra. Inga vapen eller sprängmedel beslagtogs genom zonarbetet 2024–2025. Extern effektutvärdering pågår vid Malmö universitet.

Partiets riktning

VILLKORAT / fortsatt användning inom nuvarande snäva ram, men ingen normalisering eller bred expansion före oberoende effektutvärdering.

Skäl:

• verktyget kan vara motiverat vid en akut, konkret våldskonflikt där underrättelser pekar på ett avgränsat område;
• intrånget är samtidigt ovanligt eftersom individuell misstanke inte krävs;
• den hittillsvarande användningen är för liten för säkra slutsatser om effekt;
• polisens egen lägesbedömning är relevant men inte tillräcklig som kausal utvärdering.

Krav

• fortsatt tids- och geografisk avgränsning;
• överklagbarhet och dokumentation av varje visitation/genomsökning;
• offentlig aggregerad statistik om antal ingrepp, skäl, fynd, klagomål och demografiska utfall där integritet tillåter;
• oberoende analys av våld, förskjutning till andra områden, trygghet, tillit, diskriminerande effekt och alternativkostnad i polisresurser;
• ingen utvidgning till allmän ordningskontroll eller permanent högriskområde utan ny lagstiftningsprövning.

10 sekunder:

Säkerhetszoner får finnas som ett smalt akutverktyg, men vi tänker inte göra misstankelösa visitationer till vardag innan den oberoende utvärderingen visar att nyttan motiverar intrånget.

---

Nuläge

Lag (2026:806) tillåter sedan 2026 Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att i särskilt reglerade brottsbekämpande situationer använda AI-system för biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats. Användningen kräver bland annat grundrättighetsbedömning, proportionalitet och tillstånd: åklagare för vissa preventiva/verkställande fall och domstol för utredning/lagföring.

Partiets riktning

VILLKORAT JA för riktad användning enligt ett snävt rättsligt mandat. NEJ till generell eller kontinuerlig biometrisk massövervakning.

Detta följer redan partiets skillnad mellan riktad rättsligt kontrollerad övervakning och generell övervakning av oskyldiga.

Extra krav utöver miniminivån i lag

• tydligt definierad söklista och ändamål före användning;
• minsta möjliga geografiska område och tidsfönster;
• loggning av träffar, felträffar och efterföljande åtgärder;
• återkommande oberoende test av falska positiva/negativa träffar och systematiska gruppskillnader;
• ingen automatisk ingripande åtgärd enbart på biometrisk träff — mänsklig verifiering och övriga omständigheter krävs;
• strikta regler för lagring och radering av biometriska data från personer som inte är målet;
• offentlig aggregerad årsredovisning om användningsfall, tillstånd, träffar och fel;
• återkommande omprövning av om verktyget ger tillräcklig nytta för intrånget.

10 sekunder:

Ja till riktad ansiktsigenkänning för mycket allvarliga fall efter rättslig prövning. Nej till ett permanent biometriskt nät som identifierar alla som går på gatan.

---

Nuläge

Sedan 1 januari 2025 kan domstol tillåta anonymt vittne när det finns påtaglig risk för allvarlig brottslighet mot vittnet/närstående, brottet når minst den lagstadgade allvarlighetsnivån, andra skyddsåtgärder är otillräckliga och skälen väger tyngre än svårigheten för försvaret. Offentligt ombud används när åklagaren ansöker.

Systemet innebär ett verkligt rättssäkerhetsproblem: försvaret kan inte fullt ut undersöka vittnets motiv, relationer eller trovärdighet. Lagrådet avstyrkte möjligheten till anonymt vittne i domstol och bedömde mervärdet som begränsat; regeringen ansåg att kompensatoriska skydd gjorde regleringen förenlig med grundlag och Europakonvention.

Partiets riktning

VILLKORAT BEHÅLL NUVARANDE SNÄVA MÖJLIGHET, men bredda inte innan faktisk användning, uppklaringsnytta och rättssäkerhet har utvärderats oberoende.

Det är inte ett verktyg som ska bli normal bevisform.

Krav

• endast allvarlig brottslighet och konkret allvarlig hotbild;
• andra realistiska vittnesskydd ska vara otillräckliga eller väsentligt svårare;
• domstolsbeslut och offentlig rättssäkerhetskontroll i processen;
• bevisvärdet ska bedömas med särskild försiktighet eftersom försvaret har sämre möjlighet att pröva källan;
• anonymt vittnesmål ska inte bära en fällande dom om övrig bevisning inte gör skuldfrågan robust;
• statistik över ansökningar, bifall, faktisk användning, utfall och senare skyddsproblem;
• oberoende utvärdering av om verktyget faktiskt får fler vittnen att medverka och fler allvarliga brott att klaras upp.

10 sekunder:

Anonyma vittnen kan vara en sista utväg när människor riskerar livet för att vittna om grova brott. Men bevisformen försvagar försvarets möjligheter och får därför aldrig bli normal eller ensam bära en fällande dom.

---

Nuläge

Sverige har sedan 2023–2024 utvidgat möjligheterna till preventiva hemliga tvångsmedel mot allvarlig organiserad brottslighet. En statlig utredning gör nu en samlad systematisk översyn och ska efter tilläggsdirektiv 2026 även analysera ytterligare användning, bland annat utan koppling till organisation/grupp. Uppdraget ska redovisas senast 1 februari 2027.

Partiets riktning

VILLKORAT: nuvarande preventiva verktyg kan användas mot konkret och mycket allvarlig brottsrisk under domstols-/åklagarprövning och proportionalitet. Ingen ytterligare generell expansion ska låsas innan 2027 års samlade utredning och faktisk användningsdata har granskats.

Skälet är systemiskt: varje separat utvidgning kan framstå som liten, medan summan av flera preventiva befogenheter kan flytta rättsstatens tyngdpunkt betydligt utan att något enskilt beslut visar helhetseffekten.

Krav för framtida expansion

• definierad brottskategori och risktröskel;
• oberoende förhandsprövning där operativa akutfall inte gör det omöjligt;
• statistik om användning, träff, avskrivning och irrelevanta tredje personer;
• analys av kumulativ övervakningsnivå tillsammans med andra tvångsmedel;
• stark sekretess under operation men efterhandskontroll av oberoende tillsyn;
• sunset/omprövning av nya stora befogenheter.

10 sekunder:

Preventiva tvångsmedel kan behövas för att stoppa mord innan de sker. Men ju tidigare staten ingriper före ett konkret brott, desto högre måste bevis- och kontrollkraven vara. Vi tänker inte stapla nya övervakningslagar utan att granska deras samlade effekt.

---

Status: RESEARCH NEXT.

Den nuvarande lagen gör det möjligt att förbjuda vissa personer att vistas i ett område för att förebygga allvarlig brottslighet. Polismyndigheten har redovisat betydligt fler sådana beslut än säkerhetszoner och bedömer verktyget positivt, men en full partiposition kräver analys av:

• effekt på våld och kriminell verksamhet;
• geografisk förskjutning;
• arbete, bostad, familj och andra legitima skäl att vistas i området;
• överklagande och rättslig träffsäkerhet;
• alternativa individuella villkor.

---

Status: RESEARCH NEXT.

Utgångspunkt: lägre integritetsintrång än biometrisk massidentifiering men inte riskfritt. Positionen bör skilja mellan:

• offentlig plats med hög brottsrisk;
• känsliga platser och demonstrationer;
• realtidsövervakning kontra efterhandsmaterial;
• automatisk beteendeanalys;
• lagringstid och åtkomst;
• privat kontra offentlig kamerainfrastruktur.

---

Status: RESEARCH NEXT — ska inte blandas med övervakningsverktygen.

För varje påföljdsreform ska matrisen skilja:

• inkapacitering/samhällsskydd;
• avskräckning;
• proportionalitet/retribution;
• återfall;
• ålder/mognad;
• kriminalvårdens kapacitet;
• rättsliga och internationella begränsningar.

Partiet ska inte använda effekt som enda moraliskt argument för straff, men heller inte ignorera evidens om faktisk säkerhet.

---

Gemensamt utvärderingsbokslut för nya maktmedel

Varje större tvångs- eller övervakningsverktyg ska efter införande redovisa:

1. antal beslut/användningar;
2. vilket problem verktyget användes mot;
3. konkreta resultat och motfaktisk osäkerhet;
4. felträffar och tredje personer som berörts;
5. klagomål, domstolsprövningar och överträdelser;
6. grupp- och geografiska skillnader;
7. kostnad och alternativkostnad;
8. ändamålsglidning;
9. hur verktyget samspelar med andra befogenheter;
10. rekommendation: behåll, begränsa, ändra, expandera eller avskaffa.

Staten ska kunna vara stark utan att bli slentrianmässigt misstänksam mot alla.