En skatteutgift är också en utgift. Den ska kunna förklara vilket problem den löser, varför just denna konstruktion behövs och om marginalkronan fortfarande gör nytta.

V0.6:s mogna kärnportfölj har ett internt basestimat på cirka 7,15 mdkr permanent per år.

Tre tidigare finansieringsspår gav följande basscenario:

Det lämnade ett gap om cirka 2,59 mdkr/år mot kärnportföljens 7,15 mdkr.

V0.7 försöker inte trolla bort gapet med framtida tillväxt, AI-effektivisering eller ospecificerade nedskärningar. Vi söker namngivna skatteutgifter där funktionen kan bevaras bättre och billigare.

Varje större skatteutgift ska vid återkommande revision besvara:

1. Vilket ursprungligt problem skapade stödet?
2. Finns begränsningen fortfarande?
3. Vilken del av beteendeförändringen kommer från marginalsubventionen i dag?
4. Har marknaden, tekniken eller institutionerna mognat?
5. Kan samma samhällsnytta köpas billigare eller mer träffsäkert?
6. Vem förlorar vid omdesign och är det en avsedd eller oavsiktlig fördelningseffekt?
7. Finns en automatisk omprövnings-/sunsetpunkt?

Vi avskaffar inte ett verktyg för att det är gammalt. Vi slutar heller inte fråga varför det ser ut som det gör.

Beloppen nedan är [S/E] interna scenarier, inte officiella scores. De används för att avgöra om finansieringsproblemet strukturellt kan lösas utan att ta till oförenliga skatter.

F4 — RUT: behåll kärnfunktionen, beskär svag marginal

Utgångspunkt: den redovisade skatteutgiften 2026 ligger omkring 9,2 mdkr. Forskning/granskning ger stöd för vissa arbetsutbuds- och etableringseffekter, men svagare stöd för självfinansiering och en tydlig koncentration av användningen till högre inkomster.

DIRECTION: RUT behålls som institution. V0.7 är inte ett avskaffande.

Omdesign ska i första hand pröva:

• lägre eller progressivt fallande årstak för den dyraste marginalanvändningen;
• särskild prövning av senare tillagda tjänstekategorier där arbetsmarknads-/vitmarknadseffekten är svagare;
• bevara starkare stöd för tjänster där svartmarknadsrisk, arbetsmarknadsinträde eller faktisk tidsfrigörelse har bäst stöd;
• gemensam score med ROT eftersom taken interagerar.

Möjlig permanent nettointäkt [S/E]:

• låg: 0,8 mdkr;
• bas: 1,5 mdkr;
• hög: 2,2 mdkr.

Röd linje: vi får inte konstruera RUT-omläggningen så att ensamstående barnfamiljer eller omsorgstunga hushåll tappar den del av stödet som faktiskt ökar deras handlingsförmåga samtidigt som hög marginalkonsumtion skyddas.

F5 — Grön teknik: stöd ska falla när tekniken mognar

Utgångspunkt: skattereduktionen för grön teknik är en skatteutgift på ungefär 3,4 mdkr 2026. Standardstödet är i dag 15 procent för solceller och 50 procent för batterier och laddningspunkter.

DIRECTION: klimat- och energistyrning behålls, men hushållstillgångar ska inte få samma höga subventionsgrad för evigt när teknik, installation och marknad mognar.

V0.7 ska scorea en modell där:

• solcellskomponenten tills vidare kan ligga kvar nära dagens nivå;
• normal subventionsgrad för batteri/laddning gradvis kan sänkas från 50 procent, exempelvis mot cirka 30 procent;
• högre stöd kan behållas eller återkomma när verifierad nätflexibilitet, beredskapsnytta eller annan systemnytta motiverar det;
• stödet får tydlig mognads-/sunsetprövning.

Möjlig permanent nettointäkt [S/E]:

• låg: 0,5 mdkr;
• bas: 1,0 mdkr;
• hög: 1,4 mdkr.

Röd linje: detta får inte bli en dold reträtt från klimatmålen. Om lägre hushållssubvention kräver mer effektiv nät-, ladd- eller industripolitik ska den jämförelsen göras öppet.

F6 — Miljöbil som förmån: teknikneutral och avtrappande

Utgångspunkt: nedsatt förmånsvärde för miljöanpassade bilar motsvarar en skatteutgift på omkring 5,6 mdkr 2026. Riksrevisionen har efterlyst bättre kostnadseffektivitetsprövning av statens miljöbilsincitament.

DIRECTION: behåll ett emissions-/omställningsincitament där det fortfarande förändrar beteende, men låt inte en teknik som blivit marknadsnormal ha samma permanenta skattesubvention.

Ny modell ska:

• vara teknikneutral och kopplas till relevant klimat-/systemeffekt;
• trappas ned när en fordonskategori blivit normal snarare än marginalteknik;
• undvika abrupt retroaktiv förändring för redan ingångna leasing-/anställningsavtal;
• omprövas automatiskt mot nybilsmarknad, EU-regler och kostnad per faktisk utsläppsreduktion.

Möjlig permanent nettointäkt [S/E]:

• låg: 0,5 mdkr;
• bas: 1,0 mdkr;
• hög: 1,5 mdkr.

De tre nya spåren ger:

Tillsammans med v0.6:s F1–F3:

• tidigare preliminärt bokningsbart basscenario: 4,56 mdkr;
• F4–F6 preliminärt bokningsbart basscenario: 2,80 mdkr;
• total preliminärt bokningsbar finansiering: cirka 7,36 mdkr/år;
• kärnportfölj bas: 7,15 mdkr/år;
• intern kandidatmarginal: cirka +0,21 mdkr/år.

Dom

V0.7 stänger det strukturella finansieringsgapet i den interna kandidatmodellen — men gör inte budgeten v1.0-balanserad.

Skälen är:

1. F1–F6 saknar ännu officiell eller extern reproducerbar score för exakt föreslagen design;
2. ROT och RUT måste scoreas gemensamt;
3. ränteavdrags-, RUT- och fordonsändringar har hushålls-/fördelningsinteraktioner;
4. 0,21 mdkr kandidatmarginal är inte en färdig konjunktur-/genomförandemarginal;
5. den faktiska försvars- och makrobasen för mandatperioden är okänd.

V0.7 flyttar alltså finansieringsstatus från GUL/RÖD → GUL.

ISK:s skattefria grundnivå — BEHÅLL I KÄRNMODELLEN

Bredare personligt kapitalägande är en del av partiets svar på en mer kapitalintensiv/automatiserad ekonomi. Vanligt långsiktigt sparande är därför inte första kassalådan när vi behöver finansiera välfärd.

Det utesluter inte framtida översyn av extremt stora eller andra sparformer, men den nya skattefria grundnivån bokas inte som v0.7-finansiering.

A-kasseavgiftens skattereduktion — BEHÅLL

A-kassa stärker personens faktiska möjlighet att säga emot, byta arbete och bära omställning. Att finansiera vårt exit-kontrakt genom att göra exit svårare vore självmotsägande.

Nybyggnadsundantag i fastighetsavgiften — BEHÅLL TILLS VIDARE

Bostäder är en dokumenterad fysisk flaskhals. Vi använder inte en bostadsutbudssubvention som första finansieringskälla innan dess faktiska effekt och en alternativ byggbarhetsmodell är scoread.

Restaurangmomsen — RESERV / SYSTEMREFORM, INTE GAPPLUGG

Den reducerade restaurangmomsen är en mycket stor skatteutgift. Empiriska studier pekar på sysselsättningseffekt men relativt hög kostnad per nettojobb och heterogen prisövervältring.

Att höja restaurangmomsen för att fylla ett 2,6-miljardershål vore därför fel analysnivå. Den kan prövas senare som del av en samlad moms-/arbetsbeskattningsreform, inte som diskret v0.7-finansiering.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga — 0 KR MOT FRAMTIDA BAS

2026 års nedsättning löper bara till september 2027. Att låta den upphöra skapar därför inte en ny permanent intäkt relativt en framtida 2030-bas. Vi får inte finansiera framtida reformer med en skattelättnad som redan har slutdatum.

Äldre arbetsgivaravgiftslättnad — GRANSKA, BOKA INTE

Kunskapsläget om sysselsättningseffekten är osäkert, men partiet vill samtidigt underlätta frivilligt längre arbetsliv och inte använda kronologisk ålder slentrianmässigt. En framtida funktionsbaserad redesign är rimlig; v0.7 tar inte ut intäkten i förskott.

Glesbygdsreduktion, expertlättnad, kollektivtrafik-, kultur-, bok- och idrottsmoms — BOKA INTE

Dessa kan granskas i ordinarie skatteutgiftsrevision men har direkta kopplingar till geografisk handlingsförmåga, kompetensförsörjning, mobilitet eller kultur. De används inte för att få kalkylarket att gå ihop före en full funktion-/fördelningsprövning.

Innan någon av F1–F6 blir v1.0-finansiering ska paketet tillsammans köras mot minst:

• ensamstående förälder med 1/2/3 barn;
• hyresgäst;
• ny/gammal bolåntagare;
• låg-/medelinkomsttagare;
• student/ung utan föräldrakapital;
• mikroföretagare;
• lantbrukare/aktiv fastighetsverksamhet;
• äldre låginkomsttagare med bostad;
• hushåll som använder RUT av omsorgs-/livspusselskäl;
• småsparare;
• tjänstebils-/fordonshushåll;
• landsbygd/bilberoende.

Röd regel: kärnportföljens 7,15 mdkr får inte kallas finansierad om F1–F6 tillsammans gör samma låg-/medelinkomsthushåll minst lika mycket fattigare genom boende, ränta och konsumtion som de får i förbättrad välfärd/trygghet utan att detta är ett öppet och motiverat fördelningsval.

V0.8 ska inte leta efter fler pengar först. Den ska försöka förstöra F1–F6 genom bättre beräkningar.

1. extern/reproducerbar score av ROT/RUT-designen som ett paket;
2. ränteavdragsscore med övergång och 1 procentenhet högre ränta;
3. arbete/kapital-score inklusive småföretag och personalägande;
4. grön teknik/miljöbil: klimat- och mognadseffekt före intäktsmål;
5. full 37-personers fördelningsregression av finansieringssidan;
6. kontroll av interaktioner och dubbelräkning;
7. faktisk budgetmarginal efter score.

Om en kandidat faller ska den ersättas, kärnportföljen sekvenseras eller finansieringsbehovet minskas. V1.0 nås inte genom att sänka kravet på bevis.

Skuggbudgeten är balanserad först när finansieringen överlever samma kritik som utgifterna.