En bra reform är inte budgeterad förrän den har samma konkurrens om kronor, människor, bostäder och förändringskapacitet som alla andra reformer.

Varje siffra märks:

• [Q] Kvantifierat: officiell offentlig uppgift/score eller direkt återgiven offentlig budgetpost.
• [E] Estimat: reproducerbar intern storleksordning byggd på offentlig volymdata, tidigare programparametrar och explicita antaganden.
• [S] Scoringsbehov: mekanismen/riktningen är beslutad men exakt offentligfinansiell effekt kräver mikrodata, lagdesign eller myndighetsscore.

[E] får användas för portföljordning och stresstest, inte som vallöftets exakta kostnad.

Planeringsbasen är medvetet försiktig:

• [Q] KI:s juni 2026-prognos visar offentligt finansiellt sparande omkring -1,9 procent av BNP 2026 och -2,0 procent 2027 samt strukturellt sparande tydligt under balansnivå.
• [Q] Maastrichtskulden ligger i KI:s prognos omkring 36–37 procent av BNP de närmaste åren och stiger vidare mot 2030.
• [Q] Sveriges finanspolitiska ram går mot balansmål och skuldankare kring 35 procent av BNP.
• [Q] Försvaret ligger 2026 kring 175 mdkr och cirka 2,8 procent av BNP enligt regeringens Nato-redovisning. Den tidigare svenska planeringen har samtidigt pekat på ytterligare storleksordningen 30 mdkr kring 2030 för att nå 3,5 procent av BNP under dåvarande antaganden. Nato-banan går mot 5 procent totalt 2035.

Bindande arbetsregel: v0.5 bokar 0 kronor i ofördelat framtida reformutrymme. Försvar/beredskap behandlas som en högprioriterad exogen portföljpost som måste vara finansierad i den faktiska regeringsbaslinjen innan frivilliga permanenta skattesänkningar kan läggas ovanpå.

Tabellen avser inkrementell offentlig kostnad jämfört med referenssystemet, inte hela verksamhetens bruttobudget. Beloppen är [E] tills annat anges.

Fyraårsprofil

• [E] Brutto inkrementell kostnad år 1–4: cirka 37,3 mdkr.
• [E] Årlig nivå vid slutet av år 4: cirka 13,4 mdkr.
• [E] Bedömd återkommande steady-state efter att vissa övergångs-/IT-kostnader fallit bort: omkring 12,3 mdkr/år.

Detta är första portföljestimatet. Det är inte påstående att varje post är en färdig statlig anslagsrad. Kommun-/regionöverföring, nettning mot befintliga anslag och beteendeeffekter ska scoreas i nästa version.

V0.4 beskrev 10 mdkr lägre skatt på låga/medelhöga arbetsinkomster som första möjlig tranch under mandatperioden. V0.5 skärper detta:

10 mdkr arbetsskattesänkning ligger inte i basens fyraårskalender. Den är en finansieringsvillkorad OPTION.

Skälet är vårt eget prioriteringssystem:

1. basportföljen kräver [E] cirka 12,3 mdkr permanent årlig finansiering vid steady state;
2. en ytterligare 10 mdkr permanent skattesänkning skulle lyfta det permanenta finansieringsbehovet till cirka 22,3 mdkr/år;
3. om all finansiering fortfarande vore osäker och därför bara fick räknas till 80 procent enligt v0.4:s säkerhetsregel, krävs identifierad huvudscenariofinansiering i storleksordningen 15,4 mdkr för basen och 27,9 mdkr för bas + skattesänkning.

Beslut: lägre arbetsskatt förblir DIRECTION. Den kan aktiveras år 3–4 eller nästa mandatperiod när:

• hela basportföljens permanenta finansiering redan är verifierad;
• försvars-/beredskapsbanan i faktisk prognos är finansierad;
• ytterligare minst 10 mdkr permanent, scoread finansiering + rimlig marginal finns;
• hushållsregressionen visar att finansieringen inte bara flyttar kostnaden till samma låg-/medelinkomsttagare genom boende/skuld.

Det är inte ett ideologiskt reträttbeslut. Det är att låta kapacitets- och rättighetsprioriteringen vinna över en attraktiv men ännu ofullständigt finansierad skattesänkning.

Följande används för storleksordning och måste uppdateras inför ett faktiskt valmanifest:

• [Q] Bostadsbidrag betalades 2025 till 137 200 hushåll; 83 procent var barnfamiljer. Försäkringskassan visar att inkomstgränserna kraftigt halkat efter inkomstutvecklingen sedan 1997.
• [Q] Statlig assistansersättning kostade 26,4 mdkr 2025 och omfattade cirka 13 500 personer i december. Huvudmannaskapsreformen budgeteras därför som transition/netto, inte som om staten från noll tar över 26,4 mdkr ny kostnad.
• [Q] 3 115 vuxna bodde minst en natt på skyddat boende 2025. Detta används som volymankare för EXIT-systemets övergångskapacitet.
• [Q] Socialstyrelsens kartläggning 2023 omfattade 27 383 vuxna i hemlöshet, varav nästan 16 900 i långsiktiga sociala boendelösningar. Bostad först dimensioneras därför stegvis och mot verklig bostadskapacitet.
• [Q] 67+-tandvårdsreformen har en statlig kostnadsstorlek omkring 3,4 mdkr/år. Propositionens beräkningar visar att en fullt utbyggd modell för alla vuxna kan hamna betydligt högre. Därför ligger vårt åldersneutrala katastrofskydd i fas, inte som full nationell 20+-reform under första mandatperioden.
• [Q] Sveriges skolor har drygt 141 000 lärarheltidstjänster 2025/26 och vården omkring 117 260 sysselsatta sjuksköterskor 2024. Dessa pooler är stora men inte fria; brist är koncentrerad till vissa specialiteter.

Persona 8:s riktmärke är 0,5 prisbasbelopp i etableringsstöd vid första självständiga boendet.

• [Q] Prisbasbelopp 2026: 59 200 kr.
• [E] 0,5 PBB: 29 600 kr/person.
• [E] Om 1 800–2 500 unga per år får stödet blir direkt transfereringskostnad cirka 53–74 mnkr/år.

Detta är bara etableringsdelen. Fortsatt boende, ärendeägarskap och eftervård ligger separat i reformpostens 0,65 mdkr steady-state-estimat.

V0.5 inför en strikt regel:

Statligt beslutad rättighet får inte bokas som kommunal eller regional gratisreform.

Före v0.6 ska varje post delas i:

• statlig direktkostnad;
• kommunal/regional nettokostnad;
• statlig kompensation/utjämning;
• befintlig finansiering som faktiskt kan omfördelas;
• ny permanent finansiering.

Huvudmannaskapsbyten får bara bokas netto. En kostnad som redan finns i kommun/region får inte räknas en gång som gammal utgift och en gång som ny statlig reform.

Får räknas först när score finns

• avskaffad/minskad skatteutgift med officiell nettoscore;
• minskat arbete→kapital-arbitrage med score efter beteende;
• stegvis minskad skuldsättningssubvention;
• verifierade lägre administrativa kostnader efter att samma uppdrag fortfarande fungerar;
• omprioriterad befintlig utgift som faktiskt kan upphöra.

Får inte räknas i basen ännu

• allmän framtida BNP-tillväxt;
• AI effektiviserar staten;
• hela mekaniska ränteavdragsbasen;
• ej modellerad fastighets-/markskatt;
• krympande utsläppsbas som permanent kärnfinansiering;
• önskad produktivitet utan realiserad budgeteffekt;
• lånefinansiering av permanent drift.

Tre poster dominerar osäkerheten:

1. bostadsbidragets rebasering — riktningen är stark, men exakt ambitionsnivå kan flytta kostnaden med miljarder;
2. tandvård — efterfrågan, prisrespons och kompetens kan göra samma rättighetsdesign mycket olika dyr;
3. socialförsäkring/LSS-transition — teknisk implementation kan bli billigare eller dyrare och nettobeteende är ännu oscorat.

Därför ska nästa version rapportera låg/bas/hög per sådan post och inte bara punktestimat.

Basens prioritet är nu:

1. rättighets-/handoffreformer med låg marginalkostnad;
2. kapacitet som möjliggör flera andra reformer;
3. de tydligaste högskadeglappen: care leavers, våldsutsatta, barnstöd;
4. stegvis bostads-, vård-, tandvårds- och omsorgskapacitet;
5. stora systemmigrationer endast i egna förändringsfönster;
6. bred arbetsskattesänkning först därefter när den är finansierad på riktigt.

Vi ska inte lova både välfärdsreformen och skattesänkningen med samma framtida krona.

• låg/bas/hög kostnad per reform;
• finansieringskälla med verifierbar score;
• stat/kommun/region-fördelning;
• årskostnad efter mandatperioden;
• faktisk investerings- kontra driftprofil;
• full hushållsmikrosimulering för beslutad skattefinansiering;
• försvarsprofil mot då gällande prognos.