Sverige har fortsatt hög beskattning av arbete i internationell jämförelse. OECD:s Taxing Wages 2026 anger en skattekil på 41,1 procent för en ensamstående arbetstagare med genomsnittslön 2025, mot 35,1 procent i OECD-genomsnitt.

OECD:s Sverigeanalys rekommenderar uttryckligen en intäktsneutral reform som:

• sänker skattekilen på arbete;
• ökar fastighetsrelaterad beskattning;
• minskar incitament att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst;
• minskar skattesystemets subvention av skuldfinansierat ägt boende.

Detta är inte i sig partiets facit, men det bekräftar att v0.1 identifierar verkliga strukturproblem.

Regeringens Redovisning av skatteutgifter 2026 visar dessutom varför avdrag, reducerade satser och särregler måste granskas som alternativ till både rena skattehöjningar och rena utgiftsnedskärningar.

A. Ingen generell momshöjning som förstahandsfinansiering av lägre skatt på arbete

Bred konsumtionsskatt är effektiv men regressiv relativt inkomst. En sådan växling kan vara rimlig i en större modell, men ska inte vara standardrecept eftersom den riskerar att göra låginkomsthushåll fattigare trots rubriken sänkt skatt på arbete.

B. Ingen återinförd klassisk fastighetsskatt utan samtidig reform av flyttskatter, ränteavdrag och likviditetsskydd

Bostadsbeskattning är ett system. En ny återkommande skatt ovanpå nuvarande inlåsningar avvisas som design.

C. Ingen permanent välfärdsfinansiering beroende av krympande klimat-/styrskattebas

Styrskatter får lyckas och tappa intäkt.

D. Ingen robotskatt enbart för att automation höjer produktiviteten

Om faktorinkomster faktiskt flyttar kraftigt från arbete till kapital ska skattebasen omprövas, men produktivitetsökning är inte i sig en externalitet.

E. Ingen generell sänkning av arbetsgivaravgiften utan finansiering och tydlig mekanism

Åtgärden är mycket dyr och ska inte antas skapa motsvarande jobb utan starkare evidens.

Scenario 0 — status quo + förenkling

• behåll huvudsakliga skattebaser;
• städa särregler;
• sänk administration;
• små justeringar av arbetsinkomstskatt.

Fördel: låg övergångsrisk.
Nackdel: löser inte strukturellt hög skatt på arbete, bostadsinlåsning eller inkomstomvandling.

Bedömning: bra kontrollscenario men otillräckligt som huvudlinje.

Scenario A — arbete → konsumtion

• tydlig sänkning av skatt på låga/medelhöga arbetsinkomster;
• finansiering genom bredare momsbas/högre effektiv konsumtionsbeskattning;
• kompensation via grundavdrag/transferering.

Fördel: relativt robust bas, svårt att flytta utomlands.
Nackdel: regressivitets- och hushållskostnadsrisk, politiskt och administrativt komplicerad kompensation.

Bedömning: sekundär option, inte förstahandsval.

Scenario B — arbete → inlåsning/rent/bostadsneutralitet

• sänk skatt på låga och medelhöga arbetsinkomster;
• minska skatteutgifter med svag visad samhällsnytta;
• minska inkomstomvandling mellan arbete och kapital;
• gradvis minska ränteavdragets skuldsubvention;
• minska flytt-/transaktionsfriktion;
• pröva större återkommande mark-/fastighetsbas med uppskov/tak för likviditetssvaga hushåll;
• behåll småsparande och verkligt entreprenörsrisktagande som positiva mål;
• använd konkurrenspolitik före särskild monopolskatt när det går.

Fördel: träffar flera av våra kärnproblem samtidigt: arbete, inlåsning, skuldsättning, flyttrörlighet och skattearbitrage.
Nackdel: stor övergångspolitisk risk; bostadspriser, äldre hushåll, geografiska skillnader och kommunal finansiering måste modelleras.

Bedömning: REKOMMENDERAD HUVUDRIKTNING för fortsatt modellering.

Scenario C — arbete → bredare kapital/förmögenhet

• sänk arbete;
• höj kapitalinkomst, arv/förmögenhet eller bred tillgångsbeskattning.

Fördel: kan stärka progressivitet och intergenerationell rörlighet.
Nackdel: kapitalrörlighet, värderingsproblem, familjeföretag, administration och skatteplanering kan ge låg faktisk intäkt eller stora snedvridningar.

Bedömning: vissa komponenter kan ingå i B, men scenario C väljs inte som huvudmodell utan mycket starkare svensk designanalys.

Arbetsnamn internt:

Från arbete och rörelse till inlåsning och rent.

Målet är inte att beskatta de rika eller sänka skatten som identitet. Målet är att skattesystemet i mindre grad ska belasta sådant vi vill ha mer av och i mindre grad subventionera positioner som gör människor och kapital orörliga.

Prioriterad finansieringsordning för en framtida arbetsskattesänkning

1. skatteutgiftsrevision — avdrag/reducerade satser med svag nytta;
2. minskat inkomstskifte — 3:12/kapital-lön där skillnaden inte motsvarar risk/kapital;
3. gradvis minskad skuldsättningssubvention — ränteavdrag i samspel med bostadsmarknaden;
4. bostadsneutralisering — lägre flyttfriktion kombinerad med mer stabil återkommande mark-/fastighetsbas om modellen klarar likviditet och fördelning;
5. definierbara resurs-/knapphetsräntor där basen är verklig och konkurrensreform inte räcker;
6. därefter bredare bas eller skattenivå om finansieringen fortfarande inte räcker.

Klimat-/externalitetsskatter kan användas för skatteväxling men räknas konservativt eftersom basen ska kunna krympa.

Ingen del genomförs isolerat.

Ett modellerbart paket ska samtidigt testa:

• ränteavdrag;
• kommunal fastighetsavgift/återkommande mark- eller fastighetsbas;
• kapitalvinst/uppskov;
• stämpel-/lagfartsrelaterad friktion;
• bostadsrätt och indirekt markvärde;
• hyresgästers indirekta skattebörda;
• skuldsättning och kreditregler;
• kommunernas incitament att tillåta bostadsbyggande.

Hård skyddsregel

En låginkomstpensionär eller annat likviditetssvagt hushåll ska inte behöva sälja sitt långvariga hem enbart för att en skatteväxling ändrar löpande skatt. Uppskov till försäljning/dödsbo, tak relativt inkomst eller annan robust mekanism ska finnas om återkommande bostadsbeskattning höjs.

Partiet ska skilja mellan:

• vanligt buffert- och långsiktigt småsparande;
• entreprenörskap med verklig risk;
• kapitalavkastning;
• arbetsinkomst som juridiskt ompaketerats;
• ekonomisk rent från knapp kontrollposition.

Kapital är därför inte en enda skattebas.

ISK

Målet bör vara enkel bred kapitalbildning för vanliga hushåll. Slutlig ISK-modell ska därför analyseras tillsammans med kapitalvinstskatt och framtida ägandepolitik. En skatteförmån kan ha ett legitimt sparsyfte men ska öppet redovisas som skatteutgift.

3:12

Reformen ska skydda avkastning på faktiskt kapital/entreprenörsrisk men minska ren löneomvandling. Typfall före procentsats.

Scenario B får bara gå vidare om ett hushållsbokslut visar att nettoeffekten kan göras rimlig för:

• låginkomsttagare i hyresrätt;
• medianlöntagare i hyresrätt;
• medianlöntagare med bolån;
• barnfamilj med höga boendekostnader;
• pensionär i värdefull bostad med låg inkomst;
• pensionär i hyresrätt;
• landsbygdshushåll med bilberoende;
• person med funktionsnedsättning/höga nödvändiga kostnader;
• småföretagare;
• höginkomst lön kontra höginkomst kapital.

Rimlig skatteväxling betyder inte att ingen får betala mer. Det betyder att fördelningen kan motiveras utifrån samhällskontraktet och att övergången inte skapar onödiga chocker.

Paketet ska stresstestas mot:

• bostadsprisfall;
• snabbt stigande räntor;
• lågkonjunktur;
• fallande kapitalvinster;
• hög inflation;
• hög/låg migration;
• svag/stark produktivitet.

En reform som bara finansierar sig i huvudscenariot är inte färdig.

Ska skatten upp eller ner?

På arbete vill vi ner, särskilt för låga och medelhöga inkomster. Vi tänker finansiera det genom att först städa särregler och minska skattearbitrage och inlåsning — inte genom att låtsas att välfärden är gratis.

Återinför ni fastighetsskatten?

Vi vill utreda en större skatteväxling från arbete, skuldsättning och flyttskatter mot en stabilare mark-/fastighetsbas. Men vi återinför inte den gamla modellen och ingen med låg inkomst ska tvingas ur sitt hem för att betala löpande skatt.

Detta är nu en riktning, inte ett fullständigt förslag.

Tar ni bort ränteavdraget?

Vi vill gradvis minska skattesystemets subvention av hög skuldsättning, men bara som del av en större bostads- och skattereform. En abrupt ändring för redan högt belånade hushåll är dålig politik.

Nästa version ska använda Finansdepartementets beräkningskonventioner och aktuella prognoser för att bygga minst tre intäktsneutrala paket med intervall:

• Liten: begränsad arbetsskattesänkning + skatteutgifter/inkomstskifte;
• Mellan: ovan + gradvis ränteavdrag/bostadsneutralitet;
• Stor: full strukturväxling inklusive kommunal mark-/fastighetskomponent.

Varje paket ska visa:

• stat/kommun netto;
• hushållstyper;
• bostadspris-/skuldrisk;
• arbetsincitament;
• administrationskostnad;
• övergång över 4–10 år;
• vad som händer om intäkterna blir 20 procent lägre än huvudscenariot.

• OECD, Taxing Wages 2026 — Sweden: https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2026/04/taxing-wages-2026-country-notes_491a0e97/sweden_dd58dd2a/fac28506-en.pdf
• OECD Economic Surveys: Sweden 2025: https://www.oecd.org/en/publications/oecd-economic-surveys-sweden-2025_75e94b2f-en/full-report/the-swedish-economy-faces-headwinds_aa0d5d3d.html
• OECD, Foundations for Growth and Competitiveness 2026 — Sweden: https://www.oecd.org/en/publications/foundations-for-growth-and-competitiveness-2026_40a7532f-en/full-report/sweden_ccdfc801.html
• Regeringen, Redovisning av skatteutgifter 2026: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2026/04/skr.-20252698
• Finansdepartementet, Beräkningskonventioner 2026: https://www.regeringen.se/rapporter/2025/09/berakningskonventioner-2026/