Samhället ska kunna använda kraftfulla verktyg mot konkret allvarlig skada. Men intrånget ska vara individuellt, proportionerligt, lagbundet, granskningsbart och möjligt att stoppa.

Varje verktyg prövas mot:

1. konkret problem och målgrupp;
2. effekt och alternativ;
3. intrång för oskyldiga;
4. individuell misstanke eller annan legitim tröskel;
5. förhandsprövning/oberoende tillsyn;
6. dataminimering och lagring;
7. diskriminerings- och ändamålsglidningsrisk;
8. tids-/platsbegränsning;
9. offentlig aggregerad uppföljning;
10. sunset/omprövning.

---

Status: VILLKORAT — behåll som snävt, temporärt verktyg under faktisk utvärdering; ingen automatisk expansion.

Sverige har sedan april 2024 möjlighet till tillfälliga säkerhetszoner där polis kan visitera personer och genomsöka fordon utan konkret brottsmisstanke. Ett beslut gäller högst två veckor åt gången och kan överklagas. Lagstiftningen ska utvärderas ur effekt-, likabehandlings- och integritetsperspektiv.

Partiets linje

Säkerhetszoner kan accepteras när:

• det finns en konkret och tidsmässigt nära risk för allvarligt våld, exempelvis vedergällning mellan nätverk;
• området och perioden är så snäva som möjligt;
• beslutet dokumenterar varför vanliga befogenheter inte räcker;
• proportionalitet och barns rättigheter tillämpas individuellt;
• användning, fynd, klagomål och demografiska skevheter följs öppet i aggregerad form;
• förlängning kräver ny motivering, inte rutin.

Inte acceptabelt: permanenta normalzoner, generell områdeskontroll för att visa närvaro eller användning där den faktiska riskbilden inte längre finns.

Ändringsvillkor: om den planerade utvärderingen visar svag brottsförebyggande effekt eller oproportionerliga integritets-/likabehandlingsproblem ska verktyget smalnas av eller avskaffas.

10 sekunder:

Ja, men bara som ett kort, akut verktyg mot konkret våldsrisk. Visitationszoner får inte bli ett permanent undantagstillstånd för ett bostadsområde.

---

Status: VILLKORAT — behåll den snäva ordningen, följ faktisk användning och rättssäkerhet.

Sedan 1 januari 2025 kan domstol tillåta anonymt vittne vid allvarlig brottslighet när det finns påtaglig risk för allvarlig brottslighet mot vittnet/närstående, andra skyddsåtgärder inte räcker och skälen väger tyngre än nackdelen för försvaret. Offentligt ombud används vid åklagarens ansökan.

Partiets linje

• anonymitet ska vara undantag, inte standard för rädda vittnen;
• vittnesskydd, kontaktförbud, fysisk säkerhet och processstöd ska fortfarande byggas ut;
• försvaret måste ha meningsfull möjlighet att angripa berättelsens tillförlitlighet även när identiteten skyddas;
• domstolar ska redovisa hur anonymiteten påverkat bevisvärderingen;
• användning och utfall ska följas efter tillräckligt antal fall.

10 sekunder:

Ja i extrema fall där ett vittne annars riskerar allvarligt våld, men anonymitet får aldrig bli ett sätt att göra bevisningen omöjlig att granska.

---

Status: VILLKORAT / hög rättighetsrisk.

Sverige har de senaste åren utökat möjligheterna till preventiva hemliga tvångsmedel. En statlig översyn har uttryckligen fått uppdrag att utvärdera nyttan och den samlade integritetseffekten.

Partiets linje

Kan användas för att förebygga särskilt allvarlig och konkret brottslighet när:

• brottströskeln är hög;
• kopplingen till den person/miljö som övervakas är konkret och dokumenterad;
• åtgärden normalt är förhandsprövad av domstol eller annan verkligt oberoende instans;
• åtgärden är tidsbegränsad;
• ovidkommande data minimeras och raderas;
• användning och träffsäkerhet granskas externt;
• extraordinära befogenheter har sunset/omprövning.

Inte acceptabelt: att preventivt blir synonymt med bred kartläggning av hela sociala, etniska eller geografiska grupper.

10 sekunder:

Ja mot konkret risk för mycket allvarlig brottslighet, men inte som fri fullmakt att övervaka människor som inte själva kan kopplas till risken.

---

Status: VILLKORAT — endast den mycket snäva, målinriktade användning som klarar EU:s och svensk rätts höga trösklar.

Svensk lag 2026 tillåter realtidsidentifiering på allmän plats i vissa fall för bland annat specifika offer/försvunna personer, konkreta allvarliga hot och identifiering av misstänkta för vissa allvarliga brott. Användningen kräver proportionalitet och normalt tillstånd av åklagare eller domstol. EU:s AI-förordning behandlar tekniken som särskilt rättighetsinträngande och kräver strikt nödvändighet, person-, tid- och platsbegränsning samt grundrättighetsbedömning.

Partiets linje

Tillåt bara när:

• en specifik person söks;
• syftet ryms inom snäva allvarliga kategorier;
• geografiskt område och tid är definierade;
• förhandsprövning sker, utom verklig fara i dröjsmål;
• en människa verifierar träff innan ingripande med rättslig effekt;
• systemets fel per relevant grupp testas och redovisas för tillsyn;
• avslag på efterhandsprövning leder till omedelbart stopp/radering enligt lag;
• användningen loggas för oberoende revision.

NEJ: kontinuerlig allmän ansiktsspårning, generella watchlists över politiska aktivister/demonstranter eller biometrisk normalisering av vardagslivet.

10 sekunder:

Vi accepterar att polisen kan söka efter en specifik farlig eller utsatt person med ansiktsigenkänning. Vi accepterar inte att hela befolkningen blir en biometrisk sökbar lista.

---

Status: DIRECTION — ja där problembilden är konkret och nyttan rimlig, med lagring och åtkomst begränsad.

Kameror kan vara motiverade vid exempelvis hot spots, trafik-/infrastrukturknutpunkter och särskilt brottsutsatta platser. Bedömningen ska skilja vanlig inspelning från automatiserad individspårning.

Krav:

• syfte och plats;
• rimlig lagringstid;
• åtkomstloggar;
• regelbunden kontroll om problemet kvarstår;
• effekter på förflyttning av brott;
• information när öppen bevakning används.

---

Status: VILLKORAT — ja för definierad allvarlig brottslighet under rättslig prövning; nej till generell teknisk försvagning.

Partiets absoluta gräns kvarstår:

Ingen generell bakdörr, klientskanning eller avsiktlig säkerhetssvaghet för alla.

Det är förenligt med riktad åtkomst mot en konkret person/enhet när rättslig tröskel, domstolsprövning, tidsgräns och kontroll finns.

Sårbarheter som staten använder operativt ska ha en process för riskbedömning och ansvarsfull hantering; staten får inte rutinmässigt låta en farlig generell sårbarhet bestå bara för framtida åtkomstnytta.

---

Status: NEJ som generell princip.

Massinsamling eller innehållsskanning av allas privata kommunikation för att eventuellt hitta framtida brott strider mot partiets integritets- och proportionalitetsprincip.

Tillåtna alternativ kan vara:

• riktad avlyssning efter rättslig prövning;
• riktad bevarandeorder;
• metadata-/innehållsåtgärder med konkret lagstöd och avgränsning;
• traditionell forensik och beslag mot misstänkt.

---

Status: VILLKORAT.

Polisen kan behöva uppträda under täckidentitet eller spela köpare/offermål för att avslöja exempelvis vapenhandel, narkotikahandel eller sexuella övergrepp mot barn.

Gräns:

• staten får avslöja och dokumentera brottslighet;
• staten ska inte skapa en brottslig avsikt som annars inte fanns;
• allvarligare åtgärder kräver tydlig lagreglering, dokumentation, kontroll och efterhandsgranskning.

---

Status: PILOT / DIRECTION — policy-closure genomförd 2 september 2026.

Riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 att under fem år sänka straffbarhetsåldern från 15 till 14 år för vissa allvarliga brott. Reglerna börjar i allt väsentligt gälla 10 september 2026. Brå har fått i uppdrag att följa tillämpningen, effekten på brottsligheten och konsekvenserna för berörda barn, med redovisning senast 1 mars 2029.

Evidensbild

Det starkaste närliggande nordiska kausala underlaget kommer från Danmarks tillfälliga generella sänkning från 15 till 14 år 2010–2012. En registerbaserad kvasi-experimentell studie publicerad 2025 finner ingen evidens för att reformen minskade 14-åringars brottslighet och tecken på ökad brottslighet, särskilt bland barn med tidigare brottsregistrering. Studien kan enligt författarna utesluta brottsminskningar större än omkring sju procent; under antagande om inga spillovereffekter skattas en ökning omkring 15 procent relativt medelvärdet.

Detta är viktig men inte direkt överförbar evidens: Danmarks reform var generell medan Sveriges nya regel är begränsad till mycket allvarliga brott. Den motbevisar därför inte att svensk 14-årsreglering kan förbättra samhällsskydd eller rättslig hantering i extremfallen. Den gör däremot avskräckning till ett svagt argument tills svensk evidens finns.

Partiets linje

1. Ingen sänkning under 14 år.
2. Den beslutade svenska 14-årsregeln behandlas som ett exceptionellt femårigt samhällsförsök, inte som en ny permanent normalgräns.
3. Reformen ska få löpa under strikt utvärdering snarare än ändras igen innan den ens börjat, om inte allvarliga rättighets-/säkerhetsproblem uppstår.
4. Permanent sänkning kräver positiv evidens om bättre samlat samhällsskydd än ett seriöst 15-årsalternativ med starka barnrättsliga skydds-, utrednings- och kontrollverktyg.
5. Ett barn i straffrättslig process förblir ett barn: separat institutionell miljö, faktisk skola, hög behandlings-/exitintensitet och skydd mot kontakt med vuxna kriminella nätverk.
6. Nätverkens eventuella substitution mot 13-åringar och yngre ska mätas som en negativ systemeffekt.

Vad ska avgöra efter fem år?

Minst:

• allvarligt återfall och ny våldsbrottslighet;
• tid till faktiskt samhällsskydd;
• nätverksrekrytering och avhopp;
• skol-/utbildningsutfall;
• psykisk hälsa och institutionsskador;
• brottsoffers trygghet och process;
• institutionsincidenter och kontakt med äldre kriminella;
• förskjutning av rekrytering till yngre barn;
• kostnad och kapacitet jämfört med ett stärkt 15-årssystem.

Sunset

Permanent sänkt ålder kräver positivt bevis — inte att fem år råkade gå.

Om utvärderingen inte trovärdigt visar bättre nettonytta återgår partiets presumtion till 15 års straffbarhetsålder och ett förstärkt barnrättsligt samhällsskyddssystem.

10 sekunder:

Vi sänker inte straffbarhetsåldern längre. Den tillfälliga 14-årsregeln för de grövsta brotten ska utvärderas som ett femårigt undantag. Visar den inte bättre samhällsskydd än barnrättsliga alternativ ska 15-årsgränsen tillbaka.

---

Status: DIRECTION — frihetsberövande kan vara nödvändigt vid mycket allvarlig brottslighet, men barnmiljön ska vara separat och utvecklingsanpassad.

Frågan är mindre fängelse eller inte än vilken institution som faktiskt skyddar samhället och minskar framtida våld.

Krav:

• fysisk och organisatorisk separation från vuxna kriminella miljöer;
• skola som faktisk huvudverksamhet där säkerheten tillåter;
• behandling, familjearbete och exit från nätverk;
• hög personaltäthet/kompetens;
• kontroll mot rekrytering och styrning;
• återfalls- och våldsutfall jämförs mot tidigare sluten ungdomsvård;
• oberoende barnrätts- och säkerhetsgranskning.

10 sekunder:

Ja, den som är 16 och begår ett extremt våldsbrott kan behöva vara frihetsberövad. Men ett barnfängelse som producerar bättre nätverkskriminella är ett misslyckande, oavsett vad skylten på byggnaden säger.

---

Status: DIRECTION — straff ska stå i proportion till skada, skuld och samhällsskydd; ingen generell budgivning uppåt eller nedåt.

Partiet kan stödja längre straff där:

• nuvarande påföljd ger otillräckligt samhällsskydd eller är uppenbart oproportionerligt låg mot allvarlig skada;
• straffskalans relation till andra brott är inkonsekvent;
• kapaciteten för verkställighet finns.

Men antal nya fängelseår är inte ett resultatmått. Följ också återfall, brottsoffer, uppklaring, väntetider och kriminalvårdens nätverkseffekter.

---

Status: DIRECTION — medborgarskap och uppehållsrätt är olika rättsliga statusar; utvisning kan vara proportionerlig följd för utlänning som begår allvarlig brottslighet, men kräver individuell laglig prövning.

Bedömningen måste inkludera:

• brottets allvar;
• rättslig status och anknytning;
• internationella skyddsförpliktelser/non-refoulement;
• barn/familjerätt där relevant;
• verkställbarhet.

Ingen kollektiv regel efter etnicitet eller ursprung.

---

Samlad pressversion

Fråga	Svar
Säkerhetszoner	Ja, villkorat och temporärt; utvärdera innan expansion.
Anonyma vittnen	Ja, som snävt undantag med rättssäkerhetskontroll.
Preventiva tvångsmedel	Ja, mot konkret mycket allvarlig risk; aldrig generell gruppövervakning.
Realtidsansiktsigenkänning	Ja för specifik person i snäva allvarliga fall; nej till allmän biometrisk spårning.
Kameror	Ja där konkret problem och proportionerlig nytta finns.
Hemlig dataavläsning	Ja riktat efter rättslig prövning; nej till bakdörr för alla.
Generell kommunikationsskanning	Nej.
Provokativa åtgärder	Villkorat: avslöja brott, inte skapa brottslig avsikt.
Straffbarhetsålder	Ingen sänkning under 14; femåriga 14-årsundantaget ska bevisa sig eller upphöra.
Frihetsberövande 15–17	Ja när nödvändigt, men i separat barnanpassad miljö som mäts på säkerhet och återfall.
Generellt längre straff	I vissa brott, inte som universell reflex.
Utvisning efter brott	Ja möjligt efter individuell rättssäker prövning.

Källor / aktuell rätt 2026

• Polismyndigheten om säkerhetszoner och planerad utvärdering: https://polisen.se/lagar-och-regler/sakerhetszoner/fragor-och-svar-om-sakerhetszoner/
• Lag (2024:1180) om anonyma vittnen: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20241180-om-anonyma-vittnen-i-brottmal_sfs-2024-1180/
• Regeringens översyn av hemliga/preventiva tvångsmedel: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/02/dir.-202512/
• Lag (2026:806) om realtidsansiktsigenkänning: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2026806-om-anvandning-av-ai-system-for_sfs-2026-806/
• EU AI Act, realtidsbiometri: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2024/1689/2026-07-27/eng
• Riksdagens beslut 13 augusti 2026, JuU41, om sänkt straffbarhetsålder till 14 år för allvarliga brott under fem år.
• Regeringens uppdrag till Brå om uppföljning av den särskilda regleringen.
• Damm, Larsen, Nielsen m.fl. (2025), Lowering the Minimum Age of Criminal Responsibility: Consequences for Juvenile Crime, Journal of Quantitative Criminology.
• Prop. 2025/26:293 om unga lagöverträdare: https://regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/07/prop.-202526293
• Prop. 2025/26:132 om frihetsberövande påföljder för barn och unga: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/02/prop.-202526132

v0.3 ska lägga till:

• faktisk svensk utvärderingsdata när den finns;
• elektronisk övervakning/vistelseförbud;
• kronvittnen/strafflindring;
• häktning/restriktioner;
• vapenstraff och straffskalornas proportionalitet;
• organiserad ekonomisk brottslighet/företagsförbud;
• brottsoffers ekonomiska och processuella rättigheter.