Skattesystemet ska samtidigt:

1. finansiera demokratiskt beslutade gemensamma uppgifter;
2. göra arbete, skapande och legitimt företagande lönsamt;
3. begränsa möjligheten att vinna på juridisk paketering snarare än produktivitet;
4. prissätta tydliga externaliteter när skatt är ett effektivt verktyg;
5. vara begripligt, förutsägbart och administrativt proportionerligt;
6. klara ett fördelningstest för verkliga hushåll och livssituationer;
7. vara robust mot internationell rörlighet, undandragande och konjunktur;
8. inte låsa välfärden vid skattebaser som politiken själv försöker få att försvinna.

Skapande ska i möjligaste mån beskattas lättare än inlåsning, skadliga externaliteter och ekonomisk avkastning som främst kommer av kontroll över en knapp flaskhals.

Detta är riktning, inte en mekanisk regel: vad som faktiskt är rent eller externalitet måste kunna definieras rättsligt och administrativt.

Kommunal och statlig inkomstskatt

DIRECTION: prioritera lägre skatt på låga och medelhöga arbetsinkomster när permanent finansiering finns. Reform ska särskilt minska marginaleffekter när människor går från stöd till arbete eller ökar arbetstid.

För högre inkomster ska analysen skilja:

• finansieringsbehov;
• marginalskattens beteende- och kompetenseffekter;
• fördelning;
• möjligheten att omvandla arbete till kapitalinkomst.

Ingen slutlig brytpunkt eller statlig skattesats låses före full budget.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter ska delas analytiskt i försäkrings-/pensionskomponent och ren skatt. Generella sänkningar är dyra och ska inte säljas som gratis jobbskapande. Riktade förändringar kräver visat inträdesproblem och ska jämföras med utbildning, matchning och enklare första anställning.

Neutralitetsprincip

Ekonomiskt likvärdig inkomst och avkastning ska beskattas mer likvärdigt så att systemet inte belönar den som har bäst skattearkitekt.

Det betyder inte identisk skattesats på lön, utdelning, kapitalvinst och företagande: risk, dubbelbeskattning, inflation, internationell rörlighet och kapitalbildning skiljer sig. Men skillnaden ska kunna motiveras.

3:12

DIRECTION: bevara möjlighet för entreprenörer och ägare i mindre bolag att få avkastning på verkligt kapital och risk, men minska incitament att paketera vanlig arbetsinkomst som lågbeskattad utdelning.

Före reform ska typfall köras för:

• solo-/mikroföretagare;
• växande arbetsgivare;
• konsultbolag där intäkten huvudsakligen är eget arbete;
• familjeägda bolag;
• riskkapitalfinansierade tillväxtbolag.

ISK och långsiktigt sparande

Småsparande och bred kapitalbildning är positiva mål. ISK ska bedömas tillsammans med annan kapitalbeskattning, inte som isolerad symbolfråga. En modell ska väga enkelhet, skatteintäkt, fördelning, riskfri avkastning och möjligheten för vanliga hushåll att bygga buffert/kapital.

Bolagsskatt

Sverige ska ha en stabil och internationellt konkurrenskraftig bolagsskatt inom robusta OECD/EU-regler mot vinstförflyttning. Generella sänkningar kräver bättre argument än företag är bra; höjningar kräver analys av investering, lokalisering och dubbelbeskattning.

Fastighet/mark är mindre internationellt flyttbart än arbete och vissa kapitalinkomster. Samtidigt är bostaden både konsumtion, sparande och hem.

Riktning att utreda

Pröva en gradvis skatteväxling där större vikt kan flyttas från skatter som bromsar flytt/transaktion eller arbete mot återkommande mark-/fastighetsbas, endast om:

• låg- och medelinkomsttagare med låg likviditet skyddas genom tak/uppskov eller annan design;
• äldre inte tvingas sälja enbart för att betala skatt;
• hyresgäster och bostadsrättsägare analyseras tillsammans med villaägare;
• effekter på priser och skuldsättning redovisas;
• kommunal finansiering och incitament att bygga bostäder ingår i modellen.

Ränteavdrag

Ränteavdrag ska analyseras som en del av hela bostads- och skattesystemet. En gradvis minskning kan minska skuldsättningsincitament och finansiera annan skatteväxling, men får inte göras abrupt eller frikopplat från bostadspriser, ränteläge och hushållens balansräkningar.

Flyttskatter

Kapitalvinstskatt, uppskov, stämpel-/lagfartsrelaterade kostnader och andra flyttfriktioner ska analyseras efter hur de påverkar rörlighet och effektiv användning av beståndet. Målet är inte skattefri bostad utan mindre inlåsning per skattekrona.

Bred moms är administrativt effektiv men regressiv i förhållande till inkomst. Reducerade momssatser kan samtidigt vara dyra, svårmotiverade och delvis kapitaliseras i priser/marginaler.

DIRECTION: varje ändrad momssats ska jämföras mot riktad återföring eller grundavdrag. En bredare momsbas får inte finansiera lägre skatt på arbete på ett sätt som sammantaget gör låginkomsthushåll fattigare.

Fördelningsanalys ska använda faktisk konsumtion, inte bara nominell inkomst.

Skatt är lämplig när skadan kan definieras och priset påverkar beteendet med rimlig administration.

Principer:

• behåll marginalincitamentet att minska skadan;
• jämför skatt med standard, handelssystem, investering och förbud;
• hantera landsbygds-/låginkomsteffekt genom återföring eller alternativ, inte genom att låtsas att externaliteten saknar kostnad;
• en framgångsrik styrskatt får tappa intäkt utan att kärnvälfärdens finansiering kollapsar.

När avkastning uppstår därför att en aktör kontrollerar en knapp naturresurs, exklusiv offentlig rättighet eller annan tydligt identifierbar ekonomisk rent kan beskattning vara mindre snedvridande än skatt på arbete.

Men monopolvinst får inte bli politiskt ord för all hög lönsamhet. Före särskild beskattning krävs:

• definierbar bas;
• skillnad mellan normal riskjusterad avkastning och rent;
• konkurrensanalys;
• investerings-/utbudseffekt;
• rättssäker administration.

Ofta är konkurrensreform bättre än skatt på monopol.

OPEN — ingen presumtion för återinförande eller permanent avvisande.

Frågan ska analyseras utifrån två separata problem:

1. koncentrerat kapital och intergenerationell rörlighet;
2. statens behov av robust och administrerbar skattebas.

Analysen måste väga:

• internationell rörlighet;
• värdering av illikvida tillgångar och familjeföretag;
• skatteplanering;
• relation till kapitalvinstskatt och fastighetsbeskattning;
• faktisk fördelningseffekt;
• administrativ kostnad.

Partiet ska inte återinföra historiska skatter bara för att de låter jämlika och inte avvisa dem bara för att de heter förmögenhetsskatt.

Alkohol, tobak, spel och andra särskilda baser ska beskattas utifrån tydligt syfte: externalitet/skada, fiskal intäkt eller båda. Skatten ska följas för smuggling, svart marknad, regressivitet och faktisk skadeeffekt.

Varje större avdrag och reducerad skattesats ska redovisas som skatteutgift med:

• mål;
• beräknad kostnad;
• vilka som faktiskt får förmånen;
• evidens om beteendeeffekt;
• alternativt direkt stöd;
• omprövningsdatum.

Skatteutgift ska inte behandlas som gratis bara för att den aldrig passerar utgiftssidan.

Kommunal finansiering är nästa egna arbetsblock. Skattearkitekturen ska därför inte låsa fastighet/mark eller inkomstskatt innan relationen till:

• skattekraft;
• utjämning;
• demografi;
• bostadsbyggande;
• nationellt beslutade rättigheter;
• lokala investeringar

är modellerad.

Varje större paket ska redovisa netto för minst:

• låginkomsttagare i hyresrätt;
• medianinkomsttagare i hyresrätt;
• medianinkomsttagare med bolån;
• ensamstående förälder;
• pensionär med låg inkomst och värdefull bostad;
• pensionär med låg inkomst i hyresrätt;
• bilberoende landsbygdshushåll;
• person med funktionsnedsättning/höga nödvändiga kostnader;
• småföretagare med låg respektive hög vinst;
• höginkomsttagare med lön;
• höginkomsttagare med huvudsaklig kapitalinkomst.

Analysen ska visa inkomst, nödvändiga kostnader, likviditet och beteenderisk — inte bara vinnare/förlorare i en statisk tabell.

v0.2 ska sätta intervall/scenarier på minst:

• sänkning av skatt på låga/medelhöga arbetsinkomster;
• ränteavdrag;
• mark/fastighet;
• kapital/3:12/ISK;
• moms/reducerade satser;
• klimat/externalitetsintäkter;
• kommunal finansiering.

Först därefter bör full skuggbudget låsa exakta belopp.