Sakprogram: EU, totalförsvar och utrikespolitik
Sökväg i arbetsmaterialet: program/08-sakprogram-eu-forsvar-utrikes.md
Sakprogram: EU, totalförsvar och utrikespolitik
Grundhållning01
Sveriges frihet och handlingsförmåga bygger på egen kapacitet, europeiskt samarbete, Nato, internationell rätt och öppna relationer med demokratiska partners. Beredskap är inte autarki. Handel är normalfall, men kritiska enkelberoenden får inte göra landet oförmöget att fungera vid kris.
1. Målet för totalförsvaret02
Sverige ska kunna skydda:
- territorium och befolkning;
- demokrati, rättsstat och fria beslut;
- kritisk fysisk och digital infrastruktur;
- sjukvård, energi, mat, vatten, betalningar och kommunikation;
- försörjningskedjor och samhällsviktig produktion;
- allierades möjlighet att agera tillsammans med Sverige.
Militärt och civilt försvar ska planeras som ett system. Kommuner, regioner, myndigheter, näringsliv och civilsamhälle behöver tydliga mandat före höjd beredskap.
2. Militär förmåga03
Trovärdig allierad
Sverige ska uppfylla rimliga åtaganden i Nato och kunna försvara Sverige och bidra till kollektivt försvar. Finansiering ska vara flerårig, transparent och kopplad till faktisk förmåga, personal, lager, övning och underhåll.
Snabb innovation med ansvar
Försvaret ska korta vägen från test till användbar förmåga inom:
- drönare och motdrönarsystem;
- cyberförsvar;
- sensorer, ledning och kommunikation;
- distribuerad produktion och reparation;
- modulära arkitekturer;
- billiga system i stor volym;
- AI-stöd för analys och logistik.
Experiment ska följa internationell humanitär rätt, säkerhet och tydlig ansvarskedja. AI gjorde det får aldrig vara ansvarsfrihet. System för dödligt våld kräver definierad mänsklig och organisatorisk kontroll anpassad till användningen.
Upphandling
Stora långsiktiga system och snabb teknikutveckling behöver olika spår. Modulära standarder, konkurrens, testad leverans och rätt till uppgradering minskar inlåsning. Känslig kod och sårbarheter publiceras inte av ideologisk reflex.
3. Civilt försvar04
Funktionsmål
Varje ansvarig sektor ska ange hur länge den kan upprätthålla prioriterad funktion vid elavbrott, cyberangrepp, personalbortfall, avskuren import och störda betalningar.
Prioritera:
- reservkraft och bränsle;
- robust telekommunikation och varningssystem;
- vatten, avlopp och livsmedel;
- läkemedel, vårdmaterial och vårdens uthållighet;
- betalningar och kontanter/alternativa flöden;
- transport, hamnar, järnväg och logistik;
- kommunal ledning och skydd av civilbefolkning;
- cyberincidenthantering och manuella reservrutiner;
- stöd till särskilt utsatta personer.
Övning och lärande
Planer ska testas. Efter övning eller incident publiceras lärdomar i den mån säkerhet tillåter, med ansvarig och tidsatt åtgärdslista. Hemliga dokument som aldrig prövas är inte beredskap.
Hushåll och civilsamhälle
Individens hemberedskap är viktig men får inte bli statens ursäkt för bristande systemansvar. Information ska vara begriplig och tillgänglig. Föreningar, trossamfund, frivilligorganisationer och lokala företag kan bära kapacitet genom avtal, utbildning och övning.
4. Ekonomisk säkerhet05
Kritiska beroenden kartläggs efter konsekvens, ersättningsbarhet och ledtid. Verktyg kan vara:
- fler leverantörer och jurisdiktioner;
- lager;
- reparations- och omställningskapacitet;
- europeisk eller svensk produktion;
- gemensam upphandling;
- öppna standarder och verifierad exit;
- investeringsgranskning och exportkontroll.
Åtgärden ska vara proportionerlig. Säkerhetsargument får inte bli generellt skydd mot konkurrens eller handel.
5. EU06
Där skala behövs
EU har särskilt värde för:
- inre marknad och handel;
- konkurrenspolitik mot globala gatekeepers;
- forskning, beräkningskapacitet och strategisk teknik;
- energi och gränsöverskridande infrastruktur;
- klimat och natur med gränsöverskridande effekt;
- migrationens gemensamma yttre system;
- försvarsindustri och gemensam säkerhet;
- standarder, dataflöden och konsumentskydd.
Subsidiaritet och demokrati
EU ska inte centralisera av vana. Förslag ska visa gränsöverskridande problem, mervärde av skala och demokratisk ansvarighet. Sverige ska verka för öppen lagstiftning, stark rättsstat, oberoende domstolar och effektiv kontroll av EU-medel.
Konkurrenskraft
Europa ska vara en bra plats att forska, bygga företag och leva fritt. Regler ska skydda rättigheter och säkerhet utan att cementera etablerade aktörer. Gemensam infrastruktur, energi, kapitalmarknad, kompetens och standarder är ofta bättre än nationella vinnarsubventioner.
6. Ukraina och territoriell aggression07
Tillämpning 2026: Sverige och Europa ska fortsatt stödja Ukrainas försvar mot Rysslands aggression militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Stödet ska ha kontroll, långsiktighet och samordning med allierade.
Den generella principen är stöd till demokratiska stater som försvarar sig mot territoriell aggression, inom internationell rätt och med bedömning av svensk/europeisk säkerhet.
7. USA, Kina och strategisk autonomi08
USA
USA är central säkerhets- och handelspartner. Sverige ska bygga långsiktiga institutionella relationer men kunna hantera politiska skiften. Europeisk förmåga stärker både Nato och handlingsfriheten.
Kina
Samarbete och handel kan fortsätta inom tydliga ramar. Sverige och EU ska:
- skydda kritisk infrastruktur och säkerhetskänslig teknik;
- motverka otillbörlig påverkan och ekonomiskt tvång;
- kräva ömsesidighet och följa statsstödd snedvridning;
- stödja mänskliga rättigheter och akademisk frihet;
- undvika både naivitet och generell etnisk misstänkliggöring.
Europeisk handlingsfrihet
Strategisk autonomi betyder förmåga att välja, inte isolation. Europa ska kunna försvara sig, säkra kritiska flöden och byta leverantör utan att avstå öppen handel.
8. Handel, sanktioner och exportkontroll09
Fri och regelbaserad handel är normalfall. Sanktioner ska ha tydligt mål, rättslig grund, internationell samordning, humanitär analys och uppföljning av kringgående och faktisk effekt.
Exportkontroll ska skydda säkerhet och mänskliga rättigheter, särskilt för vapen, övervakning och teknik med allvarlig missbruksrisk. Regler behöver vara förutsägbara så seriösa företag kan följa dem.
9. Bistånd och global utveckling10
Målet är minskad fattigdom, räddade liv, starkare institutioner och människors frihet — inte en viss utgiftsprocent som ensam kvalitetsmått.
Prioriteringar:
- humanitärt stöd efter behov och tillträde;
- hälsa, utbildning och evidensbaserade högnyttiga insatser;
- demokrati, fria medier, civilsamhälle och rättsstat där lokala aktörer kan arbeta säkert;
- klimat- och katastrofresiliens;
- antikorruption, öppen upphandling och lokal återkoppling;
- flerårighet där institutioner behöver tid;
- stopp eller omdesign när effekt uteblir eller medel fångas.
Bistånd får inte göras till villkor för att mottagarländer stoppar legitima asylansökningar på ett sätt som bryter rättigheter. Samarbete om migration ska vara rättsligt och transparent.
10. FN och internationella institutioner11
Sverige ska stödja internationell rätt, mänskliga rättigheter, humanitär rätt och institutioner som kan hantera gemensamma problem. Stöd innebär inte okritisk hållning. Budget, representation, veto, korruption och genomförande ska reformeras när systemet misslyckas.
Folkrätt och multilateralt samarbete är särskilt värdefulla för små stater. Sverige ska samtidigt kunna agera med EU och likasinnade när globala organ blockeras.
11. Regionala konflikter12
Partiet ska bedöma konflikter efter:
- internationell rätt och skydd av civila;
- verifierade fakta och osäkerhet;
- terrorism, aggression och statligt ansvar;
- humanitärt tillträde;
- realistiska vägar till säkerhet och politisk lösning;
- svenska och europeiska verktyg.
Inget konfliktområde reduceras till lojalitetstest för svenska medborgares religion eller härkomst. Tidsbundna ställningstaganden uppdateras när läget förändras.
12. Demokrati och mänskliga rättigheter13
Svensk utrikespolitik ska försvara:
- fria val och fredliga maktskiften;
- oberoende domstolar och medier;
- förenings-, yttrande- och religionsfrihet;
- kvinnors, barns, minoriteters och hbtqi-personers lika rättigheter;
- akademisk frihet och skydd för människorättsförsvarare;
- förbud mot tortyr och godtyckligt frihetsberövande.
Samarbete med auktoritära stater kan vara nödvändigt för handel, klimat eller säkerhet men ska inte döljas som värdegemenskap.
13. Besluts- och kontrollregler14
Större internationella åtaganden ska redovisa:
- rättslig grund;
- mål och svensk/europeisk nytta;
- kostnad och tidshorisont;
- allierade och ansvarsfördelning;
- eskalerings-, korruptions- och beroenderisk;
- kontroll och parlamentarisk insyn;
- villkor för omprövning eller avslut.
Sekretess kan vara nödvändig för säkerhet och diplomati men får inte användas för att undvika demokratisk kontroll av huvudlinje och kostnad.
14. Mått15
- militär förmåga, personal, lager, övning och tillgänglighet;
- civil uthållighet per samhällsviktig funktion;
- åtgärdade brister efter övning och incident;
- kritiska enkelberoenden och verifierade alternativ;
- kostnad, leveranstid och konkurrens i försvarsupphandling;
- stödets leverans, kontroll och strategiska effekt;
- EU-reglers genomförandekostnad, rättighetsskydd och marknadsöppning;
- sanktioners mål, kringgående och humanitär effekt;
- biståndets resultat, lokal återkoppling och korruptionsrisk;
- Sveriges och Europas faktiska handlingsfrihet.