Ekonomisk politik ska öka människors verkliga handlingsutrymme och samhällets förmåga att klara gemensamma uppgifter över tid.

Vi följer därför:

• real disponibel inkomst per person och hushållens motståndskraft;
• sysselsättning, arbetade timmar och vägar från utbildning till arbete;
• produktivitet och investeringar;
• bostad, energi och transport som andel av hushållens kostnader;
• vård, skola, trygghet och omsorgsresultat;
• offentliga finanser, skuld, åtaganden och livscykelkostnader;
• utsläpp, naturpåverkan och klimatrisk;
• ekonomins och samhällsservicens uthållighet vid kris.

BNP är viktig men otillräcklig. Ett land kan växa samtidigt som bostadskostnader, inlåsning och offentlig oförmåga äter upp människors frihet.

Konjunkturinstitutets juniprognos 2026 beskriver en återhämtning där arbetsmarknaden släpar efter och offentliga finanser är ansträngda under flera år. Prognosen är ett planeringsunderlag, inte en sanning om 2030. Försvar, demografi, räntor, energipriser, geopolitik och AI-produktivitet kan flytta utrymmet kraftigt.

SCB:s befolkningsframskrivning pekar mot långsammare befolkningsökning, låga födelsetal och fler mycket gamla. Det kan minska elevkullar men öka behovet av vård, omsorg och anpassade bostäder. Kompetensbrist innebär att nya anslag inte automatiskt blir mer verksamhet.

Strategin utgår därför från tre försiktighetsregler:

1. boka inte en prognos som en intäkt;
2. boka inte hela den förväntade beteende- eller tillväxteffekten av den egna reformen;
3. skilj brist på pengar från brist på personal, kapacitet, bostäder, el eller fungerande process.

Regel 1 — löpande utgifter finansieras löpande

Permanenta transfereringar, bemanning och skattesänkningar ska ha permanent finansiering. Tillfälliga intäkter får inte finansiera permanenta löften.

Regel 2 — en samlad budget

Partiets valmanifest ska innehålla en fullständig fyraårsbudget, inte enskilda nettolösa förslag. Varje större reform ska visa bruttokostnad, finansiering, alternativkostnad, fördelning och genomförandetakt.

Regel 3 — marginal före överraskningar

Budgeten ska innehålla en konjunktur- och genomförandemarginal. Hela reformutrymmet förbrukas inte på valdagen.

Regel 4 — försiktig dynamisk kalkyl

Troliga dynamiska effekter redovisas, men osäkra framtida intäkter finansierar inte kärnlöften. Oberoende granskning ska kunna skilja statisk kostnad från huvudscenario och osäkerhetsintervall.

Regel 5 — investering är inte ett magiskt ord

Lån kan övervägas för tillgångar med lång livslängd och fler-generationers nytta, särskilt när de höjer kapacitet eller motståndskraft. Projektet ska ha:

• avgränsad tillgång eller kapacitet;
• livscykelkostnad, underhåll och avveckling;
• kostnads-/nyttobedömning och riskreserv;
• ansvarig beställare;
• oberoende uppföljning;
• redovisning som inte gömmer vanlig drift som investering.

Regel 6 — skulden måste tåla nästa kris

Sverige ska ha en stark offentlig balansräkning och handlingsutrymme i lågkonjunktur, krig eller finanskris. Avvikelser för extraordinär försvarsuppbyggnad eller kris ska vara tidsatta, transparenta och följas av återgångsplan.

Regel 7 — inga osthyvlar som standard

Produktivitetskrav ska riktas mot uppdrag, process och resultat. Mekaniska årliga nedskärningar oberoende av behov och utfall ersätts av verksamhetsgenomgångar, benchmarking och nedläggning av uppgifter som inte längre motiveras.

Regel 8 — kommuner och regioner får inte finansieras med ryckighet

Statsbidrag till kärnverksamhet ska i högre grad vara långsiktiga och generella eller följa stabila behovskriterier. Tillfälliga projektbidrag ska ha särskilt skäl, slutdatum och plan för vad som händer efteråt.

Regel 9 — fördelning och livssituation granskas tillsammans

En reform bedöms inte bara per inkomstdecil. Analysen ska även visa effekter för exempelvis ensamstående föräldrar, låginkomsttagare med bilberoende, funktionsnedsatta, hyresgäster, småföretagare, småsparare och äldre med tillgång men låg likviditet.

Regel 10 — stoppregel före start

Större program får på förhand definierade trösklar för fortsättning, korrigering och avveckling. Dåliga satsningar ska kunna dö utan att ansvariga behöver låtsas att de var framgångsrika.

När utrymmet är begränsat gäller följande ordning.

Nivå A — rättigheter och samhällskritisk kontinuitet

• rättsstat och demokratisk infrastruktur;
• vård, omsorg, skola och grundtrygghet;
• kritiskt underhåll, civil beredskap och cybersäkerhet;
• redan ingångna långsiktiga åtaganden.

Nivå B — kapacitet som löser flera problem

• kompetens, yrkesutbildning och omställning;
• elnät, energi, bostäder och transportflaskhalsar;
• vårdens, skolans och rättskedjans genomförandekapacitet;
• digital infrastruktur, interoperabilitet och minskad administration;
• prevention med rimligt stöd för effekt.

Nivå C — nya förmåner och breda skattesänkningar

Nya permanenta förmåner eller sänkta skatter genomförs först när de ryms efter nivå A och B och har robust finansiering. Lägre skatt på låga och medelhöga arbetsinkomster är prioriterad skatteriktning när detta villkor är uppfyllt.

Nivå D — experiment och optioner

Osäkra reformer får pilotbudget, inte full nationell finansiering. Skala följer resultat.

Nya permanenta reformer finansieras i denna ordning:

1. avsluta program som saknar visad nytta eller har passerat sitt syfte;
2. omprioritera från lägre till högre nivå i prioriteringsordningen;
3. minska fel, dubbelarbete, dålig upphandling och onödig administration — men boka bara verifierbara besparingar;
4. begränsa ineffektiva skatteutgifter, särregler och subventioner;
5. förbättra efterlevnad och riktad kontroll där skattefel, bedrägeri eller kriminell ekonomi kan visas;
6. bredda skattebaser och minska möjligheten att paketera ekonomiskt likvärdig inkomst olika;
7. använd väl definierade externaliteter, mark-/resurs-/knapphetsräntor där fördelning, likviditet och administration klarar testet;
8. justera skattenivå eller reformomfattning öppet om finansiering ändå saknas.

Effektiviseringsvinster är verkliga först när uppdraget fortfarande utförs med minst samma relevanta kvalitet och kostnaden inte bara har flyttats till medborgare, anhöriga eller företag.

Partiet är varken ett högskatte- eller lågskatteprojekt. Skatteuttaget ska motsvara välmotiverade gemensamma uppgifter och tas in med minsta rimliga skada, friktion och godtycke.

Arbete

DIRECTION: sänk beskattningen på låga och medelhöga arbetsinkomster när hållbar finansiering finns. Prioritera reformer som förbättrar nettot av att börja arbeta, öka arbetstid eller gå från stöd till inkomst utan nya tröskeleffekter.

Kapital och juridisk form

Ekonomiskt likvärdig avkastning bör beskattas mer likvärdigt. Regler ska inte gynna komplex paketering framför produktiv investering. Internationell rörlighet, småföretagares risk och dubbelbeskattning måste ingå i designen.

Mark och fastighet

Markvärde är mindre flyttbart och kan vara en effektivare bas än transaktioner eller arbete, men omläggning kan skapa stora likviditetsproblem. Eventuella reformer ska vara gradvisa och erbjuda uppskov till försäljning eller arvsskifte för relevanta hushåll. Ingen exakt modell är COMMITMENT före full fördelningsanalys.

Konsumtion

Breda konsumtionsskatter är effektiva men kan vara regressiva. Ändringar måste bedömas tillsammans med grundavdrag, transfereringar och hushållens faktiska konsumtionsmönster.

Klimat och andra externaliteter

Prissättning ska bevara incitamentet att minska skadan. Återföring eller skatteväxling kan skydda låginkomst- och landsbygdshushåll utan att ta bort prissignalen. Åtgärden ska jämföras med standarder, investeringar och EU-gemensamma styrmedel.

Skattefriktionsrevision

Varje mandatperiod publiceras en revision av skatternas administrativa kostnad, efterlevnadskostnad, skatteplaneringsutrymme, beteendedistorsion och fördelning. Målet är inte ett enda skenexakt index utan en offentlig reformkö.

Arbetslinjen ska förena krav med kapacitet.

• Den som kan arbeta förväntas aktivt delta.
• Staten ska kunna erbjuda ett verkligt nästa steg: språk, validering, behandling, praktik, utbildning eller arbete.
• Stöd ska trappas ned mjukt så ytterligare inkomst normalt lönar sig.
• Krav som systemet saknar möjlighet att hjälpa personen att uppfylla är symbolpolitik.
• Funktionsnedsättning, kronisk sjukdom och omsorgsansvar kräver andra bedömningar än vanlig arbetslöshet.
• Kontroller riktas där risk och incitament motiverar dem; hela grupper ska inte behandlas som misstänkta.

Svensk produktivitet stärks inte bara genom bidrag till stora investeringar. Det krävs konkurrens, inträde, kompetens och gemensam infrastruktur.

Vi prioriterar:

• enklare start och första anställning;
• snabbare, förutsägbara tillstånd;
• kraftfull konkurrenstillsyn mot gatekeepers, karteller och missbruk;
• dataportabilitet, öppna standarder och verifierad exit;
• offentlig upphandling i mindre interoperabla delar där det öppnar marknaden;
• forskning, testmiljöer, energi och kompetens som är öppna för flera aktörer;
• export, handel och europeiska standarder;
• fungerande konkurs och omstart;
• personalens möjlighet att förbättra processer och dela verifierade vinster med verksamheten under begränsad tid.

Företagsstöd till utvalda vinnare är undantag. Strategisk säkerhet, stora externaliteter eller ny infrastruktur kan motivera stöd, men mål, exit och konkurrensneutralitet ska redovisas.

Hushållens ekonomi förbättras genom mer än skattesänkningar:

• fler i arbete och bättre kompetensmatchning;
• konkurrens och byte på bank-, försäkrings-, energi- och digitalmarknader;
• fler bostäder och lägre flyttfriktion;
• förutsägbar energi och transport;
• fungerande skuldvägar och skydd mot bedrägeri;
• stabil finanspolitik som inte förstärker inflation utan tydligt skäl;
• enkla stöd som når rätt utan att skapa stora marginaleffekter.

Tillfälliga priskompensationer kan vara motiverade vid exceptionell chock men ska ha slutdatum och får inte ersätta konkurrens-, utbuds- eller infrastrukturpolitik.

Välfärdens begränsning är ofta både pengar och människor. Strategin är:

1. definiera nationella rättigheter, miniminivåer och resultat;
2. ge längre finansieringshorisont och minska små riktade bidrag;
3. ge professionerna större frihet i utförandet;
4. ta bort dubbelrapportering och dåliga IT-flöden;
5. säkra kompetensvägar och arbetsmiljö;
6. jämför resultat, kostnad och kontinuitet utan en ensam KPI;
7. ingrip när miniminivåer systematiskt misslyckas.

Fler anställda kan vara rätt svar. Innan generella bemanningslöften ska dock programmet visa att personal kan rekryteras, introduceras och användas där den gör störst skillnad.

El, nät, bostäder, transporter, vatten, digitala system och kompetens är en gemensam produktionskedja. Investeringar ska bedömas som portfölj, inte som separata pressmeddelanden.

Varje större satsning ska redovisa:

• vilken flaskhals den tar bort;
• beroenden till andra projekt;
• plan- och tillståndstid;
• finansiering och riskfördelning;
• lokal nytta och lokal kostnad;
• drift, underhåll och kompetens;
• klimat-, natur- och beredskapseffekt;
• vad som händer om efterfrågan eller kostnaden avviker.

Underhåll av befintliga tillgångar ska inte trängas undan av nya prestigeprojekt.

Ekonomisk säkerhet handlar om att kunna fortsätta fungera vid krig, cyberangrepp, energichock eller handelsstörning.

Prioriteringar:

• kartläggning av kritiska enkelberoenden;
• alternativ leverantör, lager eller europeisk kapacitet där avbrottskonsekvensen är stor;
• reservkraft och kontinuitetsplan för betalningar, vård, kommunikation och logistik;
• återkommande stresstest av samhällskritiska leverantörskedjor;
• offentliga avtal med testad exit;
• skydd mot ekonomisk infiltration och kriminell kontroll;
• beredskapskrav som är proportionerliga och inte blir förtäckt generell protektionism.

AI ska inte beskattas som sådan. Produktivitetsökning är värdefull. Politiken ska i stället:

• säkra konkurrens och motverka inlåsning;
• ge människor omställningsmöjlighet innan arbetslöshet;
• låta produktivitetsvinster kunna bli lön, lägre priser, kortare arbetstid och bättre service;
• följa löneandel, marknadskoncentration och strukturell arbetslöshet;
• använda offentliga piloter med ansvar och öppna effektmått;
• hålla en villkorad optionsportfölj om arbetskraftsbehovet skulle falla strukturellt.

Basinkomst, negativ inkomstskatt, kortare arbetstid, bredare kapitalägande och samhällsdividend är möjliga modeller att testa om data motiverar det — inte dagens ofinansierade huvudlöfte.

Scenario A — seg återhämtning

Arbetslösheten förblir hög och skatteunderlaget svagt. Då prioriteras arbets-/kompetenskedjan, selektivt bostads- och infrastrukturbyggande, fungerande kärnservice och omprioritering. Breda nya förmåner och skattesänkningar skjuts upp om finansiering saknas.

Scenario B — investerings- och produktivitetsvåg

Energi, försvar, industri och AI stärker investeringar. Då ska flaskhalsar i nät, bostäder, tillstånd och kompetens tas bort. Tillfälligt starka intäkter används delvis till balansräkning och investering, inte automatiskt till permanent drift.

Scenario C — säkerhets- eller energichock

Utgifter och priser stiger snabbt. Tillfälliga åtgärder riktas mot samhällskritisk funktion och utsatta hushåll, med slutdatum. Försvar och beredskap kan motivera avvikelse från normal balans, men regeringen redovisar kostnad, prioriteringar och återgång.

Varje större reform ska visa hur den fungerar i samtliga tre scenarier.

Senast tolv månader före valet ska partiet publicera:

1. officiell makro- och demografibas;
2. oförändrad-politik-scenario;
3. reformtabell år för år;
4. finansiering år för år;
5. kommun-/regioneffekt;
6. hushållstyper och fördelningsanalys;
7. arbetsutbuds-, klimat- och tillväxteffekter med osäkerhetsintervall;
8. investeringsportfölj och livscykelkostnad;
9. riskreserv och känslighetsanalys;
10. oberoende reservationer och obesvarade frågor.

Inget enskilt kampanjutspel får gå utanför den publicerade ramen utan att finansieringen samtidigt uppdateras.

Strategin följs minst genom:

• strukturellt och faktiskt offentligt sparande;
• bruttoskuld, nettoförmögenhet och implicita åtaganden;
• real disponibel medianinkomst;
• sysselsättning, långtidsarbetslöshet och övergång utbildning–arbete;
• produktivitet och nyföretagande;
• tid och kostnad för tillstånd, första anställning och myndighetsärenden;
• hushållens boende-, energi- och transportkostnader;
• vård-, skola-, trygghets- och omsorgsutfall;
• underhållsskuld och krisuthållighet;
• utsläppsminskning och naturpåverkan per offentlig krona.

Mått används som beslutsunderlag, inte som mål som får spelas. Kvalitativa stickprov, professionell erfarenhet och medborgares faktiska vardag kompletterar statistiken.

Den ekonomiska strategin kan uttryckas i fyra meningar:

Finansiera det vi lovar. Bygg kapacitet före nya prestigeprojekt. Beskatta arbete mindre när det kan göras hållbart. Låt konkurrens, kunskap och tydligt ansvar göra varje gemensam krona mer värd.